Videon är inte längre tillgänglig
Inbäddad i ett snötäcke ligger Hans Nordmark och frun Gunny Häggs lilla röda sommarstuga ute på Renön.
– Nu på vintern är jag bara här och skottar snö och badar bastu ibland, säger Hans Nordmark som visar PT runt ute på gården.
På sommaren bor familjen här enkelt med utedass och utan rinnande vatten inne i stugan som heller inte är vinterbonad.
– Det är så här vi vill ha det, säger Hans Nordmark som alltid levt miljömedvetet och har ett intyg från kommunens Miljö- och byggkontor att fastigheten inte har ”några miljöstörande utsläpp”.
Men när Nötön/Renön blir ett nytt verksamhetsområde för kommunalt VA blir hans fastighet inom kort tvångsansluten till kommunens vatten och avlopp.
– Det känns som ett dråpslag, jag har träffat många andra drabbade människor som också är chockade, säger Hans Nordmark.
Dels handlar det om anläggningsavgiften på cirka 140 000 kronor, dels om kostnader för leddragning på den egna tomten fram till förbindelsepunkten. Till det tillkommer även förbrukningsavgifter. I Hans Nordmarks fall även kostnader för att bygga om huset för att kunna få plats med diskbänk och avlopp samt även ökade kostnader för att hålla huset varmt på vintern.
– Nu måste vi betala en kvarts miljon kronor för något vi varken vill ha eller behöver. Dessutom är vi pensionärer, vi har inte råd, säger Hans Nordmark som menar att familjen klarat sig bra utan rinnande vatten och avlopp i 30 år.
– Det är ett vansinnigt överförmynderi att tvinga folk att sätta sig i skuld, säger Jan Nordgren, stuggranne som räknar med 400 000 kronor i kostnader för tvångsanslutningen.
Varje år tvångsansluts tusentals stugägare runt om i landet till kommunalt vatten och avlopp. Efter det så kallade ”Orsa-upproret” och Kalla Faktas dokumentär om tvångsanslutningarna tillsatte bostadsministern Peter Eriksson en utredning med syfte att se hur lagen kan ändras så att fastighetsägare får fler alternativ.
– Jag blir förskräckt, jag tycker det blir väldigt dyrt för enskilda människor och det verkar vara ett problem som berör väldigt många, säger han till Kalla Fakta.
Utredningen pågår fram till sista maj, förhoppningen är att en lagändring ska träda i kraft innan nästa val.
En av utredningens delar handlar om se över hur lagen kan om allmänna vattentjänster kan ändras så att det inte alltid är kommunen som ska ansvara för vatten och avlopp i ett verksamhetsområde. Ibland blir det billigare för både kommunen och fastighetsägarna att fastighetsägare går samman och skapar en så kallad gemensamhetsanläggning.
En mer flexibel lagstiftning kan också ge mer optimala och kostnadseffektiva lösningar både för fastighetsägaren och för kommunen.
– Utredningen väcker en liten strimma hopp, det borde det inte vara tillåtet att tvångsansluta varenda liten sommarstuga, säger Hans Nordmark.
Klart är att protesterna mot tvångsanslutningarna växer runt om i landet.
Villaägarnas riksförbund kräver att små fastighetsägare med egna fungerande avlopp ska slippa betala när kommunerna drar ut kommunalt VA.
Ett nationellt nätverk för fastighetsägare kräver ett omedelbart stopp för fortsatt bildande av verksamhetsområden tills en ny lag är på plats.