Piteå-Tidningens e-tidning har nu anpassats för läsplattor och de nya mobiltelfonerna.
I förra veckan blev det klart, så ni som har mejlat eller ringt mig och frågat när det blir möjligt kan lugnt surfa in och läsa Piteå-Tidningen, exakt som den ser ut i brevlådan, som e-tidning i er platta eller telefon.
Perfekt när du är i stugan eller slalombacken och har långt till din brevlåda.
Du måste dock vara abonnent eller köpa ett lösnummer av e-tidningen.
När man är tidningsnörd som jag så är det svårt att vara utan tidningen. Visst finns hemsidan men det är inte samma sak. Tidningen och e-tidningen är avslutad, när man har läst den vet man att man har fått veta det viktigaste.
När man läser webbsidan däremot så tar det liksom aldrig slut, man vet inte om man har missat något.
Hemsidan är bättre ägnad för det allra senaste. Det som har hänt efter det att tidningen gått i tryck, som trafikolyckor, ställningen i pågående idrottsevenemang eller gårdagens tragiska nyhet att Lasse Eriksson har gått bort.
På så vis är vi lika snabba med det senaste som tv och radio.
I veckan hade vi ett intressant material, skrivet av Per Sandberg, gällande att det kan vara skillnad på folk och folk i fjällen. Vissa tillåts att ha svartbyggen medan andra får sina rivna av länsstyrelsen.
Jag känner starkt med den tidigare anställde vid länsstyrelsen som riskerar att förlora sitt lilla paradis på jorden.
Problemet är bara att paradiset var tidsbegränsat från början. Alla parter, såväl länsstyrelsen som den enskilde, visste att det inte skulle vara för evigt.
Även om tillståndet för stugan i skrivande stund gått ut för en dryg handfull år sedan, står den kvar.
Jag känner lika starkt med de tidigare kollegerna på länsstyrelsen, som kanske inte ville ta ifrån den tidigare medarbetaren hans smultronställe. Att de känner så är förståeligt. Vem vill såra en kompis?
Trots det är det helt förkastligt. Länsstyrelsen är satt att bevaka medborgarnas intressen. Efterlevnaden av landets lagar är avhängigt att även de rättsvårdande myndigheterna och länsstyrelsen följer de regler och paragrafer som finns. Då duger det inte att undanta sina egna anställda.
Sker det, har första steget tagits mot anarki. Om inte länsstyrelsen och dess anställda gör det, varför ska då andra följa lagarna?