Petra Stentagg, 41, har alltid tyckt att gratis är extra gott. Hon gillar, som så många andra, känslan av att göra ett riktigt fynd. Nästan all ledig tid spenderas därför på jakt efter olika klipp. Hon jobbar heltid som socionom och är inte gratisjägare av ekonomiska anledningar.
– Jag är tyvärr varken sparsam eller ekonomiskt lagd. Jag tycker det är kul, att vara gratisjägare är min hobby helt enkelt. Det behöver inte vara värsta grejen, jag kan gå igång på att de delar ut gratis korv till exempel.
Men hon har även gjort större fynd, som att resa på semester gratis.
– Det är helt enkelt mycket roligare att åka gratis till Dubai än att betala för det, säger Petra Stentagg.
Dagligen hämtar hon ut paket med allt från smink till heminredningsprylar. En del sparar hon, men mycket ger hon bort.
– Jag har stenkoll på vilka vänner som gillar vad, vem som är träningsfanatiker och vem som gillar hudvård. Alla gillar att få presenter och att de är gratis för mig är ju bara en bonus.
Men inte kan väl allt vara helt gratis? Jo, faktiskt, hävdar Petra Stentagg.
– Min definition av gratis är en vara som inte kostar något. Jag går inte på bluffar där jag måste köpa något extra för att få en vara. Många kampanjer är fejk och det är lätt att bli lurad. Men det går faktiskt också att få saker helt gratis.
I USA myntades begreppet ”extreme couponing” 2008 och även här i Sverige har fenomenet fått fäste. På bloggar och sociala medier tipsar olika gratisjägare varandra om sina senaste fynd och bästa klipp.
Men hur gör man då för att slippa betala för biobesök och hotellnätter?
Petra Stentagg har mängder av genvägar, till exempel samlar hon poäng via olika kundklubbar. Hon har hela handväskan full av olika klubbkort och poängen hon tjänar byter hon sedan mot till exempel hotellnätter.
För att resa gratis har hon ett annat kryphål.
– Jag använder Norwegians kreditkort för alla köp vilket ger en procents återbäring i flygpoäng. Det har betalat hela familjens semester två år i rad. Dessutom drar jag ofta dubbla kort när jag handlar för att få poäng på så många ställen som möjligt.
Hon är också med i ett flertal olika frågepaneler, där hon får svara på frågor om allt från vilken bil hon kör till vad hon helst äter på frukostmackan.
– Det tar en del tid att svara på undersökningarna, men ofta använder jag dötiden när jag sitter på tåget eller väntar i kön på Ica. För varje genomförd undersökning får jag poäng som jag kan byta mot saker, som biobiljetter eller restaurangbesök. Jag minns faktiskt inte ens när jag betalade för middag och bio senast.
Hemma i villan i Karlshamn har Petra Stentagg också streckkoder i mängder som hon samlat från chokladkakor och kexpaket, redo att skicka in till företagens samlarkampanjer. Via sociala medier som Facebook får hon nys om när företag lanserar nya produkter och där finns goda chanser till gratisprover.
– Det kan vara allt från en gratis läsk till gratis strumpor och ofta räcker det att fylla i sin mejladress. Hur enkelt som helst.
Enligt egna uträkningar får hon gratis saker för cirka 100 000 kronor på ett år.
– Då ingår också saker som jag inte velat ha, utan unnat mig för att det är helt gratis. Jag hade aldrig köpt sju likadana ljusstakar, men är de gratis så kan de bli perfekta julklappar.
Petra Stentagg möts ofta av skepsis när hon berättar om sin hobby.
– Många är övertygade om att det finns en hake någonstans och jag tycker att det är sunt att vara skeptisk. Det som låter för bra för att vara sant, och som ingen annan nappat på, är ofta för bra för att vara sant också.
Ulrika Holmberg, forskare vid centrum för konsumtionsvetenskap på Göteborgs universitet, är bekant med konsumenttypen som Petra Stentagg utgör. I marknadsföringslitteratur finns de väl beskrivna och benämns ofta som rabattjägare.
– Företagen lockar ofta fram den typen av konsument i oss, genom extrapriser, reor eller gåvor. Men, det är ett tveeggat svärd. Fokus hamnar på pris i stället för kvalitet. Glädjen är kortvarig och det finns många exempel på konsumenter som ångrar sina rabattköp. Det är ingen bra grund för en god kundrelation.
– Säljlogiken är också problematisk ur hållbarhetssynpunkt. Man vill bygga långsiktiga relationer och genom exempelvis gåvor skapas lojala kunder som känner en typ av tacksamhetsskuld gentemot företaget, säger hon.
Ulrika Holmberg menar också att det inte finns något som är gratis på riktigt.
– Det krävs alltid någon form av insats för att få något från ett företag, det kan vara tid som du lägger ned, information du delar med dig av, det kan vara belöning för att du handlat mycket eller en förväntan om att du kommer att bli en trogen kund senare.
– Många konsumenter ser shopping som en hobby och vill lägga tid på att jaga rabatter och samla poäng. Att göra fynd och vilja spara pengar är något vi tidigt lär oss att eftersträva, säger Ulrika Holmberg. (TT)