I snart en vecka har det varit möjligt att förtidsrösta – något som allt fler väljer att göra.
– Vi uppfattar att det är fler och fler som passar på att rösta när man har tillfälle. Valdagen är inte en lika viktig symboldag för alla väljare, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, och fortsätter:
– Många har inte möjlighet att rösta på valdagen, och då väljer man att rösta när man har möjlighet, och också där man har möjlighet. Man kan till exempel förtidsrösta i en lokal nära sin arbetsplats.
Det är möjligt att förtidsrösta ända fram till och med valdagen den 9 september. Det gäller också om man befinner sig i en annan kommun än där man är folkbokförd, men då kommer rösterna inte att räknas förrän onsdagen efter valdagen.
– Det är för att förtidsröster som lämnats under valhelgen i en annan kommun, än den man är röstberättigad i, fraktas till den egna kommunen efter valkvällen.
Röster lagda utanför den egna kommunen, tillsammans med poströster och utlandsröster kallas därför ibland för onsdagsröster.
Om man skulle ångra sig efter att man har förtidsröstat så kan man rösta igen – men då måste man rösta på valdagen i sin egen vallokal och då är det den rösten som räknas.
Svenskar som är bosatta utomlands får röstkort och brevröstningsmaterial skickat till sig. Vill man som utlandssvensk förtidsrösta måste brevrösten ha nått valmyndigheten senast dagen före valdagen för att vara giltigt. Utlandssvenskar kan också rösta vid svenska ambassader och konsulat från och med den 16 augusti fram till och med dagen före valdagen.
Av de utlandssvenskar som är röstberättigade röstar endast omkring 32 procent, enligt Statistiska centralbyrån. I valet 1979 avgjorde utlandsrösterna dock utgången till de borgerligas fördel. (TT)