Havsbadsvägens mörker upprör bybor

Havsbadsvägen från E4 i Pitsund in till Piteå ligger på långa sträckor i kompakt mörker. Nu vill byborna i Pitsund belysa den allvarliga problematiken - bokstavligt och bildligt.

"Efterson det vare sig finns gång- eller cykelbana över bro som är smal, är det direkt livsfarligt för gång och cykeltrafikanter att färdas över", säger Gunnar Granström som tillsammans med Pitsunds och Högsböles byaförening vill att Trafikverket på allvar ser över trafiksituationen längs hela Havsbadsvägen från E4 till Piteå.

"Efterson det vare sig finns gång- eller cykelbana över bro som är smal, är det direkt livsfarligt för gång och cykeltrafikanter att färdas över", säger Gunnar Granström som tillsammans med Pitsunds och Högsböles byaförening vill att Trafikverket på allvar ser över trafiksituationen längs hela Havsbadsvägen från E4 till Piteå.

Foto: Sanna Eriksson

PITSUND 2012-10-11 06:00

Sträckan mellan E4 och Piteå från Pitsund är en tungt trafikerad väg.

Förutom turisttrafik till och från Pite havsbad, fungerar den även som transportled för tung trafik till Haraholmen och SCA:s anläggning i Munksund.

Och tyngre kommer den att bli.

Längs vägen finns dessutom ett antal korsningar och avfarter.

Dödsfällor
Hela sträckan saknar på många strategiska partier dessutom belysning och trafikkonstruktioner som gör den till rena dödsfällan.

Pitsunds och Högsböles byaförening har i flera år uppvaktat Trafikverket för att kunna föra en dialog som leder till förbättringar av trafiksäkerheten, men ingenting händer.

Något som Gunnar Granström, tidigare ordförande i byaföreningen men numer talesman i ärendet, tycker är trist.

- Sträckan är på många ställen en ren dödsfälla, säger han.

Granström berättar att de redan för fyra år sen tog kontakt med dåvarande Vägverket.

- Då lyfte vi fram en rad argument för detta. Främst belysningsdelen. Ta exempelvis det bedrövliga i att från norra änden av bron, mot korsningen till Pite havsbad finns ingen vägbelysning, säger Gunnar Granström.

Förvånad
Han berättar att det är många som cyklar eller promenerar längs den tungt trafikerade sträckan.

- Det är inte bara bybor, säger han.

- Att göra det i höstmörkret eller under vinterhalvåret är förenat med direkt livsfara, säger Gunnar Granström.

Han är rejält förvånad över Trafikverkets, som han upplever, nonchalans.

- Titta bara på korsningen från E4. Jag menar, här är en avfart till Norrlands största turistanläggning, Pite havsbad med en miljon besökare per år, den är inte ens upplyst.

Rent allmänt är det också belysningsfrågan som byborna ser som mest angelägen.

- Som jag tidigare sagt, sträckan är tungt trafikerad redan i dag. När leveranserna till vindkraftsparken i Markbygden drar igång på allvar från Haraholmen kommer den att bli ännu intensivare, ännu farligare, säger Gunnar Granström.

Dödsolyckor
Byaföreningen anser därför att Trafikverket ska ta kritiken och synpunkterna på största allvar och agera.

- Hela sträckan från centrala Piteå och ut hit rymmer flera rent trafikfarliga korsningar, säger Granström.

Han räknar upp korsningar som den mot Pitholmsskolan, Svedjan mot SCA:s timmerintag, den mot BDX åt ena hållet och SCA åt andra, Haraholmskorsningen, Klubbenvägen och Pite havsbad.

- Vid flera av dessa har allvarliga tillbud, incidenter och även dödsolyckor inträffat, säger Gunnar Granström.

Förutom den direkta belysningkritiken, anser byaföreningen att Trafikverket även bör göra någon form av ansiktslyftning på Pitsundsbron, som en grå steril koloss.

- Varför inte smycka ut den lite, exempelvis med ett flaggspel av något slag som samtidigt välkomnar turisterna, säger Gunnar Granström.

- Vi har ett konkret förslag med åtta flaggstänger och flaggor.

FAKTA Pitsundsbron

Den 24 oktober 1984 invigdes bron över Pitsundet.

På plats fanns uppskattningsvis 4 000 personer.

Pitebygdens egen son kommunikationsministern Curt Boström invigningstalade och skar det blågula bandet med en kniv i sameslöjd.

I samma stund gick den sista färjeturen över Pitsundet.

Bron som är en klaffbro med 13,5 meters fri segelhöjd var en av landets absolut första när det gäller samverkankonstruktion, stål och betong.

Anledningen var att bron ställde extrema krav på både spännvidd och höjd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om