Familjen Sandén flyttade in i det röda huset år 1985. Huset har hunnit målats några varv sedan dess men kvarteret är sig likt - lugnt och skönt om man får tro Ingegerd Sandén, 49 år.
- Det är en generationsväxling nu, många nya familjer med småbarn som flyttar in vilket är jätteroligt, säger hon.
Sonen Marcus Sandén, 22 år, påpekar dock att situationen var densamma i hans ungdomsår.
Gott om yngre upplagor
- Det var hur många barn som helst i min och brorsans ålder på den tiden, säger han och drar med penseln längs träväggen.
Ett par hus bort sitter Vilmer, 1 år, och mamma Frida Bergvall, 30 år, i trädgården och smakar på godsaker. I fantasins värld i alla fall, i verkligheten är sandlådans utbud inte lika gott. De är relativt nyinflyttade och både mamma Frida Bergvall och pappa Martin Bergvall är hemvändare från Stockholm.
- Vi ville tillbaka och så är det skönt med mor- och farföräldrar i närheten, säger Martin Bergvall.
Till hösten börjar Vilmer på förskola och fram tills dess njuter de av tillvaron under de sista semester- och föräldraveckorna.
- Vi trivs jättebra, det är mycket barn i Vilmers ålder vilket är jättekul. Det är inte så stora tomter men vi ville ha lite grannar när vi har småbarn, säger Frida Bergvall.
Trädgårdsarbete som terapi
Familjen Bergvalls hus är byggt år 1980 liksom de andra husen längs Lars-Samuelsgatan. Olov Wirén, 62, har bott i sitt röda hus från starten. Trädgården är fylld av grönskande buskar och granarna, som bara var små ungträd när de planterades för 30 år sedan, har vuxit sig höga. Det finns en anledning till all växtlighet.
- Trädgården är ingen dum terapi. Det är fruktansvärd växtkraft här, säger Olov Wirén.
I hörnet av kvarteret där han bor, har grannarna varit beständiga sedan han flyttade in. Men nu blir Olov Wirén den första att flytta därifrån.
- Det blir att flytta till Umeå, släkten har som samlats där, säger han.
Busig sysselsättning
Men det är inte lätt att lämna ett hem efter 32 år.
- Jag har trivts fantastiskt bra, det är en trygghet med så fina grannar. Det hade inte kunnat vara bättre.
På den varma asfalten tumlar valpen Jambo fram medan Jasmine Hällgren, 18 år, håller i kopplet och försöker hindra honom från att tugga i sig gräs. En aktivitet som verkar vara något av en favoritsyssla. Jambo bor egentligen i huset mittemot men Jasmine Hällgren sköter om honom ibland.
- Man måste ju hålla sig sysselsatt. Sedan älskar jag hundar, säger Jasmine Hällgren och sätter sig på huk för att busa med Jambo.
Plötsligt lägger han huvudet på tassarna och sluter ögonen. En sekundsnabb tupplur, sedan tumlar han vidare hemåt tillsammans med Jasmine Hällgren.