Vi slår upp picknickfilten på gräset i Swensbylijda. Just denna dag är Micke ledig och det händer inte ofta. En välbehövlig ledig dag efter de två utsålda konserterna med Norrbotten big band. Hela midsommarhelgen är det jobb på SCA som gäller.
– Ja det tar på både fysiskt och psykiskt, mer än man tror faktiskt, säger han och tar en kopp kaffe och en kokosboll.
Han sticker inte under stol med att den svala recensionen av konserten kändes, ovan som han är att bli granskad på det sättet.
– Folk kanske tror att det är jag som satt ihop konserten, men jag fick bara frågan om jag ville sjunga, säger han, rycker lite på axlarna som för att skaka av sig. Nöjd över att publiken gillade hans sång men medveten om att han i framtiden får vara beredd även på ris.
Hans röst har hörts i många olika bandkonstellationer och lokalt är han en kändis. Men efter genombrottet i Talang blev han kändis över en natt med hela svenska folket och uppmärksammad var än han befann sig.
– Men jag är för gammal för att bli superexalterad, jag står med båda fötterna på jorden men så klart det är kul.
Han har en image av att vara snäll, ödmjuk och blyg.
– Men nog kan jag bli arg, men mest på mig själv. Jag är bara vanligt trevlig.
Hur märkligt det än kan låta har han egentligen inte förstått att han är bra på att sjunga.
– När det gäller att hålla tonen går det bra, men jag har tänkt att för att vara riktigt bra så ska man kunna allt, ta alla toner och alla sångtekniker. Men det är en av mina dåliga sidor, att aldrig vara nöjd. Den största vinsten med Talang var att jag nu tror mer på mig själv, att jag kan.
Efter genombrottet tar han nya steg i livet. I höst har han tagit tjänstledigt ett halvår från jobbet för att prova nya vägar.
– Än har inte livet förändrats, karriärmässigt går det inte så fort som man kan tro. Men, jag har frågat barnen om det är ok att satsa, för det innebär ju att jag kommer att vara borta mer och de gav klartecken.
Hans kändisskap är inte bara ett plus för barnen. Han berättar om sonen, som dagen efter Talangvinsten frågade att ”visst är det över nu” och Micke fick svara att ”det kanske bara är början”.
Riktigt vad som är på gång kan han inte tala om, än återstår en del innan allt går i lås.
– Men jag har fått mig en manager och det känns toppenskönt. Jag har skött alla bokningar själv hittills och det har blivit lite mycket att hålla reda på.
Berömmelse är inget han drömt om, det har mer handlat om att bli uppskattad för den han är.
– Och nu är drömmen att kunna leva på musiken utan att behöva bekymra sig om pengar till hyran.
Singel som han är hoppas han förstås att träffa rätt kvinna någon gång.
– Jag fick en hel del förfrågningar via facebook när jag vann talang, säger han, skrattar och tillägger att han inte har någon brådska.
Innan sången tog över i ungdomen var Micke hockeyspelare. Nu har han sedan några år hittat en ny sport han gillar och, som det visade sig, har talang för.
– Jag tävlar i discgolf, säger han och visar väskan med de många olikfärgade discarna där alla har olika kvalitéer.
Om någon helg är det dags att tävla igen.
– Jag är en vinnarskalle, men bäst i Sverige blir jag aldrig.
På pt.se kan ni höra bland annat vad Micke vill ta med sig till en öde ö.