Skogsägare tar strid för sin mark

Skogsägare i Norrbotten får en del av sin mark omvandlat till nyckelbiotoper utan att få ersättning för det. Kritiken är hård mot Skogsstyrelsen som vidtar åtgärder.

Rättighet. "Markägarna måste ha rätt att säga nej" säger Lars-Ivar Pettersson, Norra skogsägarna, om att Skogsstyrelsen fattar beslut om att skog ska avsättas som nyckelbiotoper.

Rättighet. "Markägarna måste ha rätt att säga nej" säger Lars-Ivar Pettersson, Norra skogsägarna, om att Skogsstyrelsen fattar beslut om att skog ska avsättas som nyckelbiotoper.

Foto: Laila Bäckström

PITEÅ2018-01-19 21:20

– När nyckelbiotoper började inventeras var det ursprungligen sagt att det skulle vara områden på en halv upp till två–tre hektar och att vi skulle få ersättning för det. I dagsläget kan en markägare plötsligt bli av med 20–30 hektar utan att få ersättning. Det har blivit så stora arealer att det inte går att driva ett skogsbruk, säger Lars-Ivar Pettersson, Norra skogsägarna, Piteå-Älvsbyn skogsbruksområde.

En hård debatt om äganderätten till skogen har blossat upp på bland annat PT:s insändarsidor.

Det handlar om skog med höga naturvärden som klassas som nyckelbiotoper av Skogsstyrelsen (se faktarutan). Skogsstyrelsen förbjuder inte avverkning på nyckelbiotoper, men i praktiken blir det ett förbud eftersom certifierade skogsbolag inte får ta emot skog från biotoper. De blir då svartlistade.

Nyckelbiotoper ger inte heller automatiskt rätt till ersättning från Skogsstyrelsen – något som kan innebära ett hårt slag för enskilda skogsägare.

– Vem är nyckelbiotopen till för och vem sparar vi för?I en levande skog växer det fram olika biotoper under en 100-årsperiod. Men de som klassas som det nu finns inte kvar om 50 år, då är det något annat istället, säger Lars-Ivar Pettersson.

Han efterlyser en dialog melan Skogsstyrelsen och den enskilde markägaren.

– Markägaren måste också kunna säga nej till att få en del av sin mark klassad som nyckelbiotop. Vi avsätter redan mellan tre och fem procent av vår mark, det räcker, säger Pettersson som anser att det är på grund av att skogsägaren sköter som sin skog som nyckelbiotoperna uppstår.

– Men då har vi helt plötsligt inte förtroende att få sköta om vår mark längre, utan det måste en myndighet göra.

Skogsstyrelsen är medveten om att enskilda skogsägare hamnat i kläm.

– Samspelet mellan olika aktörer så marknaden ger den effekten. Jag förstår situationen för en markägare när det blir identifierat en nyckelbiotop och så ser marknaden ut så att det finns få köpare. Men det är inte vårt beslut, säger Carina Olofsson Boström, distriktschef för södra norrbotten, Skogsstyrelsen.

Myndigheten startar nu en stor nationell inventering som innebär att skogsägare i god tid före avverkning ska få besked om var det finns särskilt höga naturvärden. Regeringen har också avsatt 2,5 miljarder kronor i ersättning för de kommande tio åren.

– Regeringen skjutit till ganska stora förstärkningar för att vi ska kunna lösa en del knutar kring det här, säger Carina Olofsson Boström som uppger att anslaget för inlösen till markägare i Norrbotten är mer än tre gånger så stort i år i jämförelse med förra året.

Nyckelbiotoper

En från naturvårdssynpunkt särskilt skyddsvärd miljö (biotop) där det kan förväntas förekomma rödlistade arter. Många nyckelbiotoper utgör avvikande och känsliga miljöer med arter som inte tål skogsbruksåtgärder.

Är skogsområden med mycket höga naturvärden. De har en nyckelroll för bevarandet av skogens hotade växter och djur.

En samlad bedömning av ett områdes skogshistoria, artinnehåll och dess kvalitéer på olika nyckelelement och strukturer avgör om det ska benämnas nyckelbiotop.

En procent av landets skogsägare har i dag en nyckelbiotop på sin mark som är större än de fem procent av marken som många valt att avsätta på frivillig väg.

Källa: Skogsstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!