Det är väl känt att socialtjänsten brottas med stora underskott och en bidragande orsak är kostnaderna för vuxna och barn som anses vara i behov av vård i någon form. Bara kostnaden för placeringar av barn i förstärkta familjehem och på institutioner överskred budgeten med cirka 11,5 miljoner kronor 2018.
Roger Burman, verksamhetsområdeschef inom stöd och omsorg, har tagit fram ett underlag som visar att varje placering av ett barn kostar cirka 3 800 kronor per dygn. Det motsvarar 115 000 per månad eller 1,35 miljoner kronor på ett år.
Så, är det därför som politikerna i socialnämndens AU (arbetsutskott) tar över dessa kostsamma beslut?
– Ekonomin är en del av det, men framför allt handlar det om att vi politiker tar ett helhetsgrepp och ansvar, säger Sven-Gösta Pettersson (S), ordförande för socialnämnden.
Är målet att skicka färre på hem/institution?
– Det är klart att det är viktigt att hitta hemmaplanslösningar, men vi kommer alltid att tvingas placera folk i olika former. Vi fattar ju besluten utifrån verksamhetens utredningar.
Som exempel bor tre pojkar enligt LSS i andra kommuner. Nu ska socialnämnden skapa ett eget boende på hemmaplan där två av pojkarna erbjuds plats.
En annan förändring är att S-G Pettersson sitter med när den här typen av placeringsfrågor bereds före beslut.
– Det är jag och folk från socialtjänsten som diskuterar varje individärende och bestämmer om de ska lyftas till AU eller till socialnämnden, säger han.
I beslutsunderlaget för dessa förändringar står att ”Utrednings- och beslutsprocessen har en hög svårighetsgrad med kvalificerade arbetsuppgifter som därmed också kräver hög specifik kompetens”.
Har således politiker högre kompetens än socialtjänstens anställda i dessa frågor?
– Nej, jag tror inte politiken ifrågasätter socialtjänstens kompetens. Det handlar mer om att samordna olika insatser och ta ansvar närmare verksamheten, säger socialchefen Fredrik Sjömark.
Och spara pengar?
– Det handlar om att samordna olika insatser. Då ingår ekonomi, kvalitet och effektivitet.
Verksamhetsområdeschefen Roger Burman ser det inte heller som ett ifrågasättande. Han tror att det i grunden kan handla om pengar, men menar att politikerna i första hand vill ha större kontroll över besluten.
– De vill ta del av utredningen, kolla om andra insatser är prövade. De nya riktlinjerna är inte konstiga utan i linje med hur vi tidigare jobbat, säger Roger Burman.