Brottsförebyggande rådet, Brå, har för tredje gången undersökt förtroendevaldas utsatthet när det gäller våld och hot riktat mot person. Och Politikernas trygghetsundersökning, PTU, 2015 visar att hoten ökat markant i antal – dock vill man från Brå:s sida poängtera att förutsättningarna var helt olika i de båda senaste undersökningarna. 2012, då två av tio politiker uppgav att de hotats eller utsatts för våld eller trakasserier, var ett vanligt så kallat mellanår medan PTU 2015 rör supervalåret 2014, då det var val både till Europaparlament och allmänna nationella val.
I en valrörelse är politiker extra mycket i rampljuset och andelen hot hade nu ökat till att nästan tre av tio (28 procent) uppgav att de drabbats.
Mer än sex av tio
Då ska man komma ihåg att den siffran rör alla kategorier av förtroendevalda. Nästan 14 000 ordinarie ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar har deltagit i Brås:s undersökning. 28 procent av samtliga utsattes för hot, våld och/eller trakasserier.
Särskiljer man olika grupper av politiker blir siffrorna än mer alarmerande: 62 procent av landets kommunalråd (ordförande i kommunstyrelsen) är drabbade och storstadspolitiker är oftare utsatta än landsbygdskollegorna. Bland riksdagsledamöterna har så mycket som 65 procent blivit hotade på grund av sitt uppdrag.
Könsmässiga skillnader syns också tydligt och följer samma mönster som näthatet mot kändisar och artister; kvinnor är betydligt oftare drabbade än män. Och kvinnor som "tar plats", som är aktiva i sin roll, uttrycker bestämda uppfattningar och ofta syns i media, drabbas oftare än sina mer lågmälda kollegor.
Rättshaverist
Vem är det då som hotar?
Ja, liksom i undersökningen 2012 var den vanligaste förövaren en förargad medborgare (34 procent) eller en rättshaverist (24 procent) och betydligt oftare en man än en kvinna. En skillnad mellan åren, är dock att andelen som uppfattade förövaren som politisk extremist var betydligt högre 2014, 32 procent jämfört med 19 i den tidigare undersökningen.
En annan faktor som påverkar, är hur aktiva politikerna är på sociala medier. Bland förtroendevalda som i hög utsträckning är aktiva på internet och/eller sociala medier var andelen utsatta 60 procent jämfört med 12 procent bland de som inte alls var aktiva.
Att "synas" en risk
Att på olika sätt "synas" är alltså en avgörande faktor för hot, något som även Piteås kommunalråd Helena Stenberg och Peter Roslund drabbats av. I artikeln här intill berättar Roslund om hoten mot sin person under sin långa politiska karriär.
Något som kännetecknar både hoten mot våra förtroendevalda och hoten mot kända bloggare, artister och andra kändisar är att mörkertalet är mycket stort. Brå räknar med att bara runt 19 procent av alla händelser polisanmäls, dock betydligt oftare då det gäller våld och skadegörelse (36 procent) än hot och trakasserier (15 procent). Många uppfattade hoten som en del av jobbet och polisanmälde inte av dem orsaken, men rapporterade händelsen till partiets eller den politiska församlingens säkerhetsansvariga. Allvarligt är dock att så många som 14 procent valt att inte engagera eller uttala sig i en specifik fråga, självcensur alltså.