Det är inte bara de asylsökande eleverna som fyllt 18 år och som är redo att söka in på gymnasiet som hamnar i kläm i Piteå kommun. Nu står det klart att av det 40-tal elever, som Piteå kommun tidigare uppgett, är det bara en handfull elever som är behöriga att söka in på nationellt gymnasieprogram. Denna lilla grupp skulle enligt lärarna rymmas inom befintlig budget.
Men både de behöriga och de som ännu inte nått dit drabbas i alla fall. Omkring 45 elever på språkintroduktion har nått den tidsgräns på två år som kommunen satt upp för språkintroduktion. Det utan att de hinner få betyg i kurserna.
– Det är så olyckligt att de som har uttalat sig inte har belyst det här. Hade de fått längre tid på sig så hade majoriteten av eleverna rymts inom den ram som skollagen anger. Eftersom det är en utbildning som de enligt skollagen har rätt att slutföra så får kommunen ersättning för detta, säger Carolina Lidman, lärare på språkintroduktion.
Hon menar att studieplanen måste tas fram utifrån pedagogiska överväganden.
– Vi måste se till varje enskild elevs förutsättningar. Tvåårsregeln tillför ingenting, den höjer inte genomströmningen på språkintroduktion. Som det ser ut i dag finns det ingen fungerande plan, säger Carolina Lidman.
Nu kräver lärarna att barn- och utbildningsnämnden ser över planen för introduktionsprogrammen.
"Vi känner inte till någon annan kommun som har en så kort plan för språkintroduktion som Piteå kommun har", skriver lärarna.
Carolina Lidman och hennes kollegor köper inte argument som handlar om att de asylsökande ungdomarnas utbildning skulle bli alltför kostsam för kommunen.
– Man pratar om många miljoner och att pengarna ska tas nån annanstans ifrån. Vi menar att det är ett missförstånd, har man en studieplan som följer skollagen så får man ersättning för det, säger Carolina Lidman.
"Om Piteå kommun hade haft en plan som sträcker sig längre än två år så hade dessa elevers skolgång överhuvudtaget inte varit en kostnadsfråga, då staten ersätter kommunen för utbildning så länge som studieplanen pågår i enlighet med skollagen", skriver lärarna.
De vädjar till politikerna att överge den tvåårsgräns de satt upp på språkintroduktion.
"Att låta asylsökande elever fortsätta sin utbildning behöver inte röra sig om någon kostnad alls för Piteå kommun. Detta kräver dock ett beslut och det måste ske så snart som möjligt för att inte eleverna ska hamna i kläm", skriver de.
Lärarna föreslår barn- och utbildningsnämnden att fastställa en flexibel studieplan, som anpassas individuellt efter varje enskild elev.
"Vi lärare på språkintroduktion föreslår att kommunens plan för språkintroduktion så snart som möjligt ändras och förtydligas så att det blir en utbildning som sträcker sig över 1–4 år och där grundskole- och gymnasiekurser ska erbjudas så tidigt som möjligt. Vår samlade kunskap och erfarenhet säger oss att det inte är rimligt att tro att alla elever blir behöriga till nationellt program på två år, men det finns naturligtvis vissa som blir det", skriver lärarna.