I forskningsprojektet Ren luft, friskt liv undersöks inomhusluften i bostadshus på 14 orter i Sverige, från Kiruna i norr till Malmö i söder.
– Det finns fyra klimatzoner i Sverige och det är intressant för studien att undersöka inomhusklimatet i alla dessa zoner, säger Dan Jönsson, doktorand i installationsteknik vid LTH.
Enligt honom är referensdatan som samlas in i studien är värdefull för alla i byggbranschen och kan komma att påverka byggkraven i framtiden.
– Ju tätare ett hus är desto större blir kraven på god ventilation i bostaden. I norra Sverige är det vanligt att man upplever kalldrag från tilluftsventiler, och därför stänger dem, säger Dan Jönsson.
En dålig innemiljö kan orsaka trötthet och huvudvärk. Det kan också vara så att det bidrar till problem med astma och allergi.
De hus som undersöks i studien är maximalt tio år gamla.
– Hittills har vi kunnat se att i de fall där man inte når upp till Boverkets krav på inomhusklimat, så beror det ofta på att filter inte är bytta och att ventiler inte är korrekt rengjorda, säger Dan Jönsson.
Den data som samlas in rör främst luftflöde, temperatur, relativ fuktighet och kolidioxidhalt.
– Koldioxidhalten är ett viktigt mått på inneluften. Är den hög innebär det ofta också att det finns en hög förekomst av andra ämnen som inte är bra, säger han.
Dan Jönsson förklarar att energikraven på nya hus blir allt högre, vilket ställer högre krav på ventilationen.
– Nya byggnader får bara förbruka ett begränsat antal kilowattimmar. Ju högre upp i landet man kommer, desto mer får man förbruka.
Mätningarna i husen pågår under ett år. Sedan mätutrustningen installerats kopplas den upp mot internet och registrerar data var 20:e minut.
Bakom studien står förutom Lunds tekniska högskola också PVF Yrke och utbildning, plåt- och ventilationsbranschens organisation för kompetensförsörjning. Målet med forskningsprojektet är att konstruera bättre, miljömässigt hållbara bostäder som upprätthåller en god luftkvalitet.
Hans Bagge är universitetslektor vid avdelningen för byggnadsfysik vid LTH.
– I förlängningen syftar projektet till att minska vår klimatpåverkan. Byggsektorn strävar efter att bygga hus som har låg klimatpåverkan utan att riskera att luften i husen försämras, säger han.
– Då krävs tillräcklig kunskap om hur byggnaderna påverkas av yttre omständigheter. Det här projektet tillför viktiga data om hus byggda de senaste tio åren, säger Hans Bagge.