Länsstyrelsen har fått drygt 19 EU-miljoner till ett projekt för att förbättra miljön för fisk- och kräftbeståndet i bland annat Alterälven, Rosån och Aleån.
– De här vattendragen är i ganska dåligt skick i förhållande till övriga vatten vi har i länet. De är mest mänskligt påverkade. Här bor mycket folk och här finns flest jordbruk och skogsbruk nära, säger Magnus Johansson vid länsstyrelsens miljöanalysenhet.
Kräftinventeringar har gjorts i samtliga tre vattendrag i år, men resultaten har ännu inte kommit.
– I Alterälven finns det ett så pass bra bestånd att det går att fiska, men i de andra två misstänker vi att det inte finns så mycket.
Sura jordar
Miljön för fisk och kräftor ska förbättras generellt och huvudproblemen är sura sulfatjordar, bristen på bohålor för kräftorna samt dålig lekvandring för fisken.
– När man dikar sådana här jordar syresätter man och eftersom vattenytan sjunker så oxiderar jorden och surt vatten sköljs ut. Vi misstänker att ynglen och rommen tar skada, det blir så surt att de dör. Och kräftornas skal är gjorda av kalk och blir det för surt kan skalet lösa upp sig.
Men största problemet med kräftorna, menar Magnus Johansson, är att de är knutna till stenbottnar och dessa är rensade för länge sedan. Sten och konstgjorda rör ska därför läggas i vattendragen för att de ska hitta fler bohålor.
Vandringskameror
Arbetet tjuvstartade redan ifjol vid Alterälven och Rosån, med kartläggning av fiskvandring och yngeltillgång med hjälp av vandringskameror.
– Vi vet var siken leker, men inte vart de tar vägen och därför ska vi fästa sändare på fiskarna. Vi kommer även att följa laken som enligt artdatabasen är nära hotad och det har även kommit uppgifter på att den har minskat i Bottenviken.
Sveriges geologiska undersökning analyserar jordarna.
– Vi har precis varit till Norrbotten för att borra, ta prover och mäta ph-värden. Vi ser att sura jordar är vanligt förkommande vid kusten och vi vill få bättre kunskap om vart de här jordarna finns för att förhindra att de påverkar både vattnet och fiskarna, säger Gustav Sohlenius, SGU.
Tillstånd
Projektet som är en del av EU:s vattendirektivs arbete och ett samarbete med Finland, kommer att fortsätta fram till 2018 för att sedan avslutas med uppföljning av åtgärder samt utvärdering.
I höst och vinter kommer erforderliga tillstånd att sökas från bland annat markägare och miljö- och vattendomstolen.
Åtgärderna väntas komma igång till våren.