Larmen från åkerinäringen om personalbrist har duggat tätt de senaste åren. På senare år har branschen genomgått flera förändringar med ökade kompetenskrav, och när kravet på yrkeskompetensbevis, YKB, infördes för några år sedan valde dessutom många äldre förare att gå i pension. I dagsläget är arbetsgivare och fack överens om att saknas det minst 5 000 förare, och inte minst bristen på utbildningsplatser är en flaskhals.
Kjell Lindqvist efterlyser inte bara fler platser för gymnasieungdomar, utan skulle gärna se en gymnasial vuxenutbildning till yrkesförare i Piteå, på samma sätt som finns i Boden.
– Förutom de som kanske funderar på att omskola sig, så finns det en potential bland nyanlända som fått uppehållstillstånd. Chaufförsyrket är så brett och varierande, har man rätt kvalifikation i övrigt behöver inte kunna perfekt svenska för alla typer körningar, konstaterar han.
En bromsklass för fler gymnasieplatser är att utbildningen är bland gymnasieskolans dyraste. Maskiner och fordon kostar, något Burlinks ägare Kjell Lindqvist har förståelse för. Men han ifrågasätter samtidigt varför Luleå, som är hemvist för flest åkerier i länet, inte har någon gymnasieutbildning för yrkesförare.
– Istället tvingas intresserade elever att söka sig till Boden eller Piteå. Om det fanns en utbildning på hemmaplan för Luleås ungdomar skulle det minska trycket på de andra skolorna, säger han.
Anledningen till att Luleå i dagsläget saknar utbildningen är historisk.
– När Fyrkanten inledde sitt gymnasiesamarbete tog Piteå och Boden hand om fordons- och transportutbildningarna eftersom vi redan hade inarbetade utbildningar med hög kvalitet, säger programmets rektor vid Strömbackaskolan, Lorentz Eriksson.
Han skulle gladeligen inrätta fler platser, men ekonomin begränsar. Totalt tas 32 elever in på programmet varje läsår, varan hälften går vidare till transport i årskurs 2.
– Våra maskiner är dyra, att inskaffa ett fordon kan gå på 1,5–2 miljoner. Det är anledningen till att vi inte kan ta in fler elever varje läsår, säger Eriksson, som samtidigt kan glädjas åt att hans yrkesförarelever är eftertraktade på arbetsmarknaden.
– Av de 16 som gick ut i våras fick alla jobb direkt. Det är förstås väldigt roligt, säger han, och berättar samtidigt att det kommer att ske en mindre justering.
– Till nästa år kommer 18 av 32 elever utbildas vidare inom transport.