På sistone har gränden fyllts av liv och rörelse. I husen som ramar in den halvt bortglömda stengången har olika renoveringar gjort att människor stannat upp och pratat med varandra samtidigt som det har kånkats både färgburkar och plyschsoffor.
På ena sidan ligger restaurang Pinchos köksingång och på andra sidan leder en brun dörr ner till den nya Torgkällaren.
Det är Liselott Berggren som flyttat sin studio Yoga Happy hit. Från en trappa upp, till en trappa ner i samma byggnad.
Inne i den hundra kvadratmeter yogastora lokalen är det dags för invigning. Liselott tänder ljus medan hennes mamma och pappa hjälper till med att rulla ut de handvävda yogamattorna inför dagens första hathayoga-klass.
En elektrisk kamin sprider värme medan paljetterna i ett vinrött tygstycke på väggen glimrar svagt.
– Fram till i våras hade jag yogan i ett rum i min lägenhet, men eftersom verksamheten utökades och vi blev allt fler på klasserna blev det ohållbart. Jag började titta på andra lokaler, men ingen kändes riktigt rätt och en dag slog det mig – kan man inte yoga i källaren i mitt hus?, säger Liselott.
Efter en intensiv period med bland annat målning och golvläggning har hon nu väckt lokalen, som en gång i tiden varit trumaffär, ur sin Törnrosasömn.
– Jag har försökt återskapa den mysiga hemmakänslan som många har uppskattat på mina klasser. Med en egen lokal öppnas nya dörrar och möjligheterna till olika samarbeten blir betydligt större.
Liselott, som jobbar heltid som danslärare, vill också föra in olika rytmer och danssteg i sin källare.
– Jag drömmer om afrikansk dans till livemusik, salsakurser och olika workshops. I julas åkte jag till Sri Lanka och yogade för en man som heter Vishnu Syamlal. Nu i helgen är han i Piteå för att hålla olika workshops. Det känns roligt att få vara en del i att sprida yogan och att låta människor möta olika lärare och olika yogaformer.
Själv mötte Liselott yogan på en helgkurs för fem år sedan. Den byggnaden ligger ett stenkast bort från hennes egen studio och är nu till salu. På andra sidan stan ligger Anamcara, studion där hon hyrde in sig för sina första egna klasser.
– Jag har trivts bra på alla ställen, men det är skönt att ha sitt eget. Dels för att jag inte behöver släpa med mig alla saker varje gång och dels för att jag själv kan styra över tiderna.
Nu är invigningshelgen över och vardagen har tagit vid.
– Det känns skönt att vara på plats, under tiden som jag har fixat lokalen har jag nästan inte hunnit yoga alls. När jag kom ifrån yogan kände jag hur mycket den betyder för mig, både fysiskt och psykiskt. Det var en nyttig insikt.
I höstens schema för Torgkällaren står Karin Åbergs namn med. Hon hyr in sig för att hålla yoga-pilates, yoga-core samt yoga för män i lokalen. Karin har tidigare lett klasser i yoga, pilates, styrka och stabilitet. Hon har även erfarenhet av sjukgymnastik, basal kroppskännedom och taktil massage, vilket återspeglas i hennes pass.
– Jag undervisar inte i någon speciell yogaform utan blandar det som har hjälpt mig att må bättre, berättar Karin, som själv har kämpat med olika krämpor.
Yoga provade hon för första gången på en träningsanläggning för femton år sedan, när hon gick på Musikhögskolan. Då upptäckte hon att sångövningarna och yogans andningsövningar hade många likheter.
– Vår andning är så otroligt viktig. När vi är stressade andas vi oftast inte ner i magen, utan andningen hamnar i bröstet. Genom att lära sig andas rätt sänks stressnivån.
Hennes pass avrundas alltid med avslappning och en kort meditation.
– Förr smet jag alltid iväg när det var dags för den biten. Jag var alldeles för rastlös och kunde inte slappna av. Nu förstår jag hur viktigt det är. Vid avslappningen i slutet av en klass låter man kroppen – och inte minst tankarna – komma till ro.
Drivkraften handlar om att hjälpa andra.
– Jag vill dela med mig av mina erfarenheter, så att fler på ett enkelt sätt kan stärka sina egna kroppar och kanske slippa både smärta och värktabletter. För att komma till mina pass behöver man varken vara vig eller stark, inte alls, säger Karin.
Hos Vivi-Ann Sundberg på Anamcara sitter en handskriven lapp på väggen: "Hej! Varmt välkommen. Har du kommit ihåg p-skivan?".
Omtanke, redan utanför dörren.
Vivi-Ann har flyttat sin yogaverksamhet flera gånger. Det hela började i en liten kontorslokal i Öjebyn, fortsatte på ståtliga Gästgivargården och har nu landat i en byggnad nära stan, som bland annat inrymmer solarium och pizzeria.
– Jag har länge haft en dröm om att skapa ett hälsans hus, en plats där alla är välkomna och kan känna sig hemma. Där det inte finns några normer kring vad man har på sig eller hur man mår, säger hon.
I lokalerna finns nu ett genomgående hälsotänk med olika ensamföretagare som naprapat, kinesiolog, personlig tränare, ajurvedisk behandlare, hälsorådgivare samt reikibehandlare.
Den erfarna yogaläraren Birgitta Marklund hyr in sig på Anamcara och håller ett antal klasser. Efter nyår flyttar Iyengar yogaskolan med två instruktörer också in.
Genom åren har Vivi-Ann mött olika yogaformer och den som har kommit att ligga henne varmast om hjärtat är yinyogan.
Yogainstruktören och författaren Magdalena Mecweld, som gästar Anamcara varje år för en workshop, beskriver yogaformen som en blandning av yoga och mindfulness: "Istället för att träna musklerna går man djupare, och jobbar med bindväv, leder och ligament, som vi ofta är väldigt stela i. Och då frisätts ny energi i kroppen. Dessutom aktiveras det parasympatiska nervsystemet, som gör oss lugna och harmoniska, ger bättre sömn och kan lindra värk".
Men Vivi-Anns kärlek till yogaformen var inte omedelbar.
– Det var riktigt tufft från början. Att behöva sitta stilla i samma position i tre minuter var det vidrigaste jag gjort. Det var så tråkigt och jag började direkt syssla med annat, som att plocka hundhår från byxorna. Men ganska snart började något hända. Mina diskbråck blev bättre, liksom min whiplash och mina trasiga axlar. Jag hittade nämligen yinyogan under en period i livet då jag hade fruktansvärt ont i kroppen, säger hon.
Hennes berättelse är ungefär densamma som många andra yogainstruktörers. Vivi-Ann hittade yogan, upptäckte att den fick henne att må bättre, en erfarenhet hon senare ville dela med sig av till andra. Anamcara är ett keltiskt ord som betyder "själsfrände".
– Det är just det allt handlar om. Att människor ska bli vän med sig själva. Kroppen är ett fantastiskt hus som vi bor i och som vi behöver ta hand om, tillsammans med själen. I dag ser jag alla mina skador som fantastiska lärare, hade jag inte haft dem hade jag aldrig hittat det här. Yoga för mig är livet. Det är magi.
Att det finns många olika yogaformer, studios och instruktörer i Piteå ser Vivi-Ann som något positivt.
– Jag tänker att vi när och bär varandra. Genom mångsidigheten får alla som vill möjlighet att hitta den form som passar och den instruktör man känner sig trygg och bekväm med.
Även på Anneli Rydbergs Hälsosjälen i centrala stan finns olika yogaformer representerade, som viryayoga och en lugnare yoga med en stol som stöd. De olika träningsanläggningarna har sedan ett antal år tillbaka solhälsningar och lugna andetag som en självklar del av träningsschemat, tillsammans med klassiker som step up och spinning.
En annan ingång har Curatina, företaget som jobbar förebyggande och rehabiliterande med stress och psykisk ohälsa mot både företag och privatpersoner. Här är det medicinsk yoga som står i fokus.
– På det individuella planet skapar vi en helhet med yoga, medicinsk massage och kbt-samtal som blir ett bra redskap för att förebygga och hantera stress. På yogaklasserna lägger vi stor tonvikt vid andningen, som är väsentligt i det stressreducerande arbetet. Men våra klasser är till för alla. Hit kommer både män och kvinnor i alla åldrar för att yoga. En tanke är att man ska lära sig att bli mer medveten och bli uppmärksam på kroppens signaler, säger Curatinas vd Mia Nordlund.
Med sina ord förmedlar hon samma sak som de andra yogainspiratörerna:
– Det är positivt att det finns en rad yogaformer i Piteå, ingen är bättre eller sämre – de är bara olika och passar olika människor.