När de första guldgrävarna i slutet av 1800-talet fick se nuggets, små guldklimpar, kom vaskpannorna flitigt till användning i Klondike. När de rika fyndigheterna upptäcktes, vid bland annat Bonanza Creek, flyttade tiotusentals guldgrävare till det otillgängliga området. Gripna av guldfeber, ut i det stora äventyret och för att söka jordisk lycka. För några gick det bra, men för de allra flesta uteblev miljonerna. Många fick inte behålla en enda cent.
"The Three Lucky Swedes" uppges vara de som satte guldrushen i rullning och ägare till en rad otroligt rika inmutningar. De tre var Jafet Lindeberg, John Brynteson och Erik Lindblom. Den förstnämnde var dock faktiskt norrman.
Men redan 1852 kunde man i Norrbottens-Posten läsa om det första guldgrävarfyndet av en Pitebo, vilken under en längre tid vistats utomlands, däribland i Kalifornien, och återvänt till hemstaden med bland annat ett gediget stycke guld vägande 8 lod ( ett lod är 13,3 gram).
Guldproduktionen nådde sitt höjdpunkt år 1900.
Vaskpannorna ersattes senare med maskiner. Arbetet pågick i större skala från 1905 och till mitten av 1960-talet. Än i dag är det många som inte är säkra på att det riktigt stora guldfyndet gjorts och därför finns det fortfarande små företag som har sin verksamhet i området.
Optimistisk
Till de optimistiska hör Roland Berglund, 52 år, grabben från landet med friskt mod, och som i dag bor i staden Dawson City. Ungefär halva befolkningen består av indianer.Han hoppas att någon gång stöta på någon större fyndighet bland de många inmutningar han förfogar över.
-Nu när dagens guldpris ligger på runt 130 000 kronor kilot, kan det vara värt att pröva igen, säger Roland Berglund.
Han har nyligen varit på besök hos sin 88-åriga mamma Adina, numera bosatt i Norrfjärden, och med rötter i Pålmark. Roland Berglund brukar komma på hembesök vartannat år.
Den där stora guldklimpen som alla väntat på har dock Roland Berglund ännu inte lyckats hitta.
-Men det kan nog bli ett och annat korn i inmutningarna i det här historiska området, tror han, och vill verkligen inte instämma i Guldgrävarsångens ord "Jag tänkte gräva guld, bli rik och få betjänt, men mina planer gick omkull".
-Hittills har det gått hyfsat, men tro inte att det år någon stor affär, och påpekar att det är intressant att hålla på med guld:
-Det är i det finfördelade guldet som pengarna ligger.
Övervintrade
Roland Berglund kom till Yukonterritoriet och guldgrävarstaden Dawson City i Kanada år 1980. Han var där på semester med kamraten Billy Grandin, som återvände hem. Grandin är numera bosatt i Älvsbyn.Berglund kände för området och beslutade sig för att "övervintra". Och blev kvar. Han fick jobb hos en utvandrad smålänning. 1983 gifte han sig med kanadensiska Laurie som kommit från Victoria på Vancouver Island till Dawson City på besök. Makarna har nu två indianflickor som fosterbarn. Roland Berglund har numera också dubbelt medborgarskap.
Han etablerade sig senare i restaurangbranschen och startade även andra affärer, bland annat med brunnsgrävningar. Restaurangen avvecklades 1988.
-Näringarna har gått bra. Detta bland annat tack vare de inkomster turisterna för med sig, berättar Roland Berglund.
Han har därefter kombinerat verksamheten med maskiner för eget arbete, uthyrning och reparationer.
Berglund har även hand om väghållningen i området. Maskinerna används också i guldgrävningen och behöver inte i likhet med de gamla guldgrävarna stå med en vaskpanna och ha vatten till knäna.
Visst finns det guld
Berglund har alltid varit nyfiken på att gräva guld. Vid sidan om allt annat arbete hann han inledningsvis under sina första Kanadaår även med smärre grävningar.Sedan föll guldpriset och intresset svalnade för många. Men nu är Berglund igång igen, i det klassiska guldgrävarområdet.
-Visst finns det guld här, jag har hittat en del, berättar han. Men än har det inte blivit några stora affärer.
De senaste tre åren grävningar har mer och mer blivit till en huvudnäring för den forna Vitsandsbon
Kanske drömmer han om liknande möjligheter som för John W. Nordström från Luleå vilken efter en tid i Klondike skapade sig en förmögenhet och som sedan kunde lägga grunden till vad som nu är ett av USA:s största varuhusimperium, Nordstroms.