- Det är många som dansar, konstaterar Wikman och tittar nöjt ut över samlingen.
Förra veckan hade skolan danstemavecka då idrotten bestod av foxtrottundervisning. På fredagens dans var även
Piteswänget förbi och lärde ut bugg.
- Foxtrott hör lite till vår kultur i Sverige. Senare i livet kanske man måste kunna dansa foxtrott på till exempel företagsfester. Det ger social kompetens, säger Askenryd.
Efter den mörka salens sidor stod många ungdomar och tryckte medan de följde de dansande paren med blickarna. Kanske lite avundsjuka och sugna på att själva ta några danssteg.
- Det krävs mycket för att våga bjuda upp, säger Askenryd. Vi har lyckats när de vågar.
Uppskattat av ungdomarna
Vid ingången stod Marie och Sandra som går i årskurs två.- Vi kan inte dansa, vi har bara dansat med varandra. Men vi tycker det här är bra. Man går aldrig på dans annars. Nu har vi lärt oss grunderna och har något att bygga på.
Inne på golvet virvlade ett rödblommigt kompispar förbi. Trots att det såg ut som de inte gjort annat nekade de till att de dansat förr.
- Det är första gången, säger de blygsamt. Vi har dansat alla danser förutom en. Det är så varmt.
Kompisarna LeeHau Li och Andre Lindqvist, som annars tränar karate tillsammans, torkade svetten från pannorna och begav sig in i vimlet igen.
När de lugna låtarna drog igång tunnades dansgolvet ut. Unga killar sippade drickor. Par passerade i armkrok. Sista låten, förkunnades det ur högtalarna, Carolas, "Mitt i ett äventyr". Applåderna rungade ur salen när PT lämnade bygget, kanske med lite mer spritt i benen än tidigare.