Vindkraften hetaste framtidsbranschen

För barnskötare, vaktmästare och grundskollärare ser 2011 års arbetsmarknad mörk ut. Barnmorskor, målare och lastbilsmekaniker råder det däremot brist på. Men den som vill satsa långsiktigt bör dock utbilda sig inom vindkraften.

Siv Suikki, projektledare på Lernia college, har fått många samtal om utbildningen till vindkraftstekniker. "Människor är jätteintresserade", berättar hon.

Siv Suikki, projektledare på Lernia college, har fått många samtal om utbildningen till vindkraftstekniker. "Människor är jätteintresserade", berättar hon.

Foto: Sanna Eriksson

PITEÅ2011-02-03 06:00

Bristen på arbetskraft är ett ökande problem i takt med att konjunkturen fortsätter att gå uppåt. Den stora generationsväxlingen på arbetsmarknaden bidrar också och antalet bristyrken ökar kraftigt.

I Norrbotten skriker gruvbranschen efter arbetskraft och flera yrkesgrupper inom vården - exempelvis läkare, barnmorskor och specialutbildade sjuksköterskor - kommer det att vara brist på redan under 2011.

Stort tryck
Vindkraften i länet är på frammarsch och satsningarna i Markbygden väntas ge många arbetstillfällen. Men de flesta av dem är några år bort så att gå en tvåårig vindkraftsteknikerutbildning hos Lernia hinns gott och väl med.

Trycket på höstens 25 utbildningsplatser i Piteå är stort.

- Vi har inte öppnat webben för ansökningar ännu, men människor är jätteintresserade och vi får många samtal. När samma utbildning startade i Malmö var det 80 sökande till 20 platser, berättar Siv Suikki, projektledare på Lernia college.

Vindkraftsutbildningen är eftergymnasial och kräver godkända betyg i svenska, engelska och matte A.

- Man bör ju också vara lite händig och road av teknisk problemlösning. Om det finns fler sökande än platser så gör vi tester för att gallra, säger Suikki.

Passar perfekt
Kristina Gällerstedt, 33 år, från Piteå är en av många som vill bli vindkraftstekniker.

- Jag har jobbat utomlands i många år och det är tufft att komma tillbaka. Arbetsmarknaden i Sverige har förändrats och för mig gäller det att hitta ett nytt yrke som verkar intressant, säger hon.

Gällerstedt gillar att jobba utomhus och den relativt korta utbildningstiden passar henne perfekt.

- Två år är en ganska bra längd. Man hinner lära sig både tekniska saker och säkerhetstänkande på den tiden. Det här jobbet kräver nog att man är praktiskt lagd och jag tror att många söker till utbildningen, säger Kristina Gällerstedt.

Vindkraftsutbildningen kräver att man har gått gymnasiet och det gör även många andra populära yrkesskolor. Följden har blivit att många Pitebor läser upp betygen.

- Det är särkilt stort tryck på matte. Det är många som vill studera till socionom och sjuksköterska och kraven för att komma in har höjts, berättar Maria Lundberg, lärare på vuxenutbildningen.

- Om man saknar gymnasiebetyg är det jättetufft att komma in på arbetsmarknaden. Vårt uppdrag är att jobba med kompetensförsörjning och ge näringslivet vad det efterfrågar. Samtidigt minskar ju arbetslösheten, säger Lotta Sundman, teamledare på Piteå kommuns vägledningscentrum.

FAKTA Brist- och överskottsyrken

Största bristyrkena i Norrbotten 2011 enligt arbetsförmedlingen:

Läkare

Universitets- och högskolelärare

Lastbilsmekaniker

Anläggningsmaskinförare

Gruvarbetare

Civilingenjörer inom bygg och VVS

Sjuksköterskor inom psykiatrin

Barnmorskor

Specialkockar

Målare

Till överskottsyrkena räknas följande:

Ekonomiassistenter

Receptionister

Vaktmästare

Montörer inom tillverkningsindustrin

Barnskötare

Vårdbiträden

Grundskollärare

Administratör/sekreterare

Utredare inom offentlig förvaltning samt köks- och restaurangbiträden

Källa: Arbetsförmedlingen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om