Vilse i pannkakan med The Who

ROCK. Det borde väl kännas som en händelse när The Who ger ut sin första platta under sitt bandnamn på 24 år och det gör det inledningsvis. Problemet är att jag efterhand hemsöks av en märklig fantasibild när jag blundar. Bilden av dvärgarna som dansar på scenen i rocksatiren "This is Spinal Tap". Det finns något pretensiöst över den överlastade "Endless wire". Först en vanlig skiva och sedan mini-operan "Wire and glass".

En gång i tiden gjorde The Who rockoperan "Tommy" (som var så där), men det här är nog inte ens godkänt. Pete Townshend har skrivit låtarna och det märks emellanåt att han tittat i backspegeln för att om möjligt fånga upp något av det som en gång gjorde The Who stora. Resultatet blir mest bitterljuv nostalgi.

Den andra kvarvarande (och levande) medlemmen, sångaren Roger Daltrey, har förlorat mycket av fräschören i rösten. Jag ska inte påstå att han är ointressant och han gör nog vad han kan för att ge Townshends melodier och ord nyans och känsla. Det finns stunder, om än få.

Den kvarvarande känslan är ändå att en tidskapsel hamnat på villovägar och landat år 2006. Jag önskar The Who ett bättre äreminne och föredrar att glömma den här dammigt gubbiga reliken till skiva.

Vilse i pannkakan med The Who

THE WHOEndless wire(Polydor/Universal)PP