Vill se bättre brandskydd för höghus i trä

Miljövänligt, visst, men betydligt sämre brandskydd än traditionella flerfamiljshus i betong. Den uppfattningen uttrycker Brandskyddsföreningen som är tveksam till höga flerbostadshus i trä.

Vill se. Med dagens funktionsbaserade byggregler, nya byggprodukter och innovativa byggmetoder behövs det brandskyddskompetens under hela byggprocessen. Brandskyddsföreningen föreslår därför att regeringen tar initiativ till krav på tredjepartskontroll i samband med husbyggnation.

Vill se. Med dagens funktionsbaserade byggregler, nya byggprodukter och innovativa byggmetoder behövs det brandskyddskompetens under hela byggprocessen. Brandskyddsföreningen föreslår därför att regeringen tar initiativ till krav på tredjepartskontroll i samband med husbyggnation.

Foto: Urban Edin

PITEÅ2017-11-20 16:10

Det finns många fördelar med att bygga i trä, bland annat är det ett förnybart och miljövänligt material. Men det finns också många nackdelar.

Den uppfattningen uttrycker Brandskyddsföreningen i ett pressmeddelande och konstaterar att trä brinner vilket gör konstruktionen känsligare för fel och krymper säkerhetsmarginalerna.

Som ett konkret exempel lyfts hyreshusbranden på Klintbacken i Luleå i slutet av augusti 2013 fram. Byggnaden var ett studentboende från Lindbäcks bygg AB i Öjebyn, en modell som hustillverkaren nischat och som levereras över hela landet.

– Vi håller med om att dagens byggteknik inte kan jämföras med äldre tiders träbyggnader, men vi vill gärna nyansera bilden, säger Anders Bergqvist, generalsekreterare för Brandskyddsföreningen.

– Faktum kvarstår - trä är ett brännbart material och det påverkar säkerhetsmarginalerna, tillägger han.

Brandskyddsföreningen efterlyser därför tredjepartskontroller, annars är den tveksam till att bygga fler höga hus i trä.

Men husfabrikanterna vill gärna ha ett ord i ämnet.

– Vi anser att man måste se på det här ur rätt perspektiv, säger bland andra Helena Lidelöw, konstruktionschef vid Lindbäcks bygg.

Hon konstaterar att händelsen på Klintbacken för drygt fyra år sedan inneburit ett bredare tänk.

– Vi har tittat noga på händelsen och självklart dragit lärdom. Inte minst att detaljarbetet är väldigt viktigt, säger hon.

Nyligen uttalade sig Folkhems vd Arne Olsson om att deras trähus inte brinner som gamla tiders trähus tack vare tätare byggelement.

På samma sätt resonerar Helena Lidelöw.

– det här är ju i grunden en branschfråga, konstaterar hon.

Brandskyddsföreningen höjer rösten för en tredjepartskontroll.

Helena Lidelöw anser att den redan finns idag.

– Vi har redan idag en ökad interkontroll, säger hon.

När det sedan kommer till diskussionen om säkerhetsmarginaler anser konstruktionschefen att det är viktigt hålla isär begreppen och se det ur rätt perspektiv.

– Jag uppfattar att när det gäller synpunkterna på bredare marginal görs det utifrån räddningstjänstens perspektiv ute på plats, inte från de boendes perspektiv. Man ska inte blanda ihop de begreppen, säger Helena Lidelöw.

Allmänt ser hon inte större risker med flerfamiljshus i trä än för de i betong.

– Oavsett material möter vi kraven på samma sätt, säger hon.

Branden på Klintbacken

Natten mot den 31 augusti 2013 totalförstördes en byggnad med 65 studentbostäder på Klintbacken i Luleå.

Byggnaden i fem våningsplan uppfördes 2011 med en stomme av trä.

Utredningen visar att branden spreds till vinden via ventilationskanalen.

Räddningstjänsten har vid vindsbränder använt en taktik där den låter vinden ”brinna av” under kontrollerade former för att undvika vattenskador.

Den taktiken fungerar när vindsbjälklaget är av betong, men i detta fall spred sig branden nedåt i byggnaden – delvis beroende på ett olämpligt materialval i utrymmet mellan lägenhetsmodulerna.

Källa: brandskyddsforeningen.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!