Kommunalt veto en hämsko för vindkraften

Behovet av el ökar, men många kommuner säger nej till vindkraft. Regeringen vill förändra kommunernas vetorätt, men riksdagens fem partier till höger säger nej till en sådan förändring.

Vindkraftsbranschen vill ha tydligare spelregler när vindkraft ska byggas. Regeringens förslag om att förändra kommunernas vetorätt riskerar dock att röstas ner i riksdagen.

Vindkraftsbranschen vill ha tydligare spelregler när vindkraft ska byggas. Regeringens förslag om att förändra kommunernas vetorätt riskerar dock att röstas ner i riksdagen.

Foto: Maria Johansson

Piteå2022-05-03 12:00

Det kommunala vetot är skyddat i grundlagen, men regeringen hoppas att en förändringen ska göra tillståndsprocesserna enklare. I korthet handlar det om att kommunernas ställningstagande ska komma tidigt i processen. Det ska också bli tydligare att kommunens besked handlar om lokaliseringen och att Länsstyrelsen sköter miljöprövningen, där frågor om påverkan på människor, djur och natur utreds.

Anledningen till att en riksdagsmajoritet (M, L, C, KD och SD) säger nej till regeringens förslag varierar, men det handlar mycket om att det saknas nya ersättningsformer till markägare och närboende. Något som regeringen utreder separat.

– Från Piteå kommuns sida räds vi inte en förändring av vetot. Vi har ju sedan länge en vindbruksplan som just nu revideras och vi tror att det är ett tillräckligt styrdokument. Vi känner oss trygga med det, säger Patric Lundström (S), kommunalråd i Piteå.

Daniel Badman, vd för branschorganisationen Svensk Vindenergi, tycker att det är olyckligt, och även överraskande, att propositionen inte får majoritet i riksdagen.

– Det finns en bred politisk enighet om att Sverige snabbt behöver ökad elproduktion för att möjliggöra industrins och hela samhällets klimatomställning. Det finns inte tid för politiska positioneringar och låsningar. Marknaden måste få förutsättningar att producera all den el som vårt land behöver, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.

Han anser att "De partier som säger nej till propositionen är svaret skyldiga hur de avser att säkra att industrin får tillgång till den el som behövs för omställningen".

I fjol stoppades 8 av 10 vindkraftverk av det kommunala vetot. Ibland ändrade kommuner sitt ja till ett nej sent i processen när stora satsningar redan gjorts, enligt en sammanställning som gjorts på uppdrag av Svensk Vindenergi.

Fredrik Bäcklund, operativ chef på Svevind, efterlyser tydligare spelreglar från början.

– I dialogen mellan parterna vill vi i ett tidigt skede få svar på om ett område är lämpligt eller inte. Sedan ska det ligga fast, säger Bäcklund.

Enligt Tove Kullenberg, pressekreterare åt klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S), så finns det i nuläget inga planer på att dra tillbaka regeringens proposition.

– Det pågår diskussioner med andra partier, men jag vet inte när frågan landar på riksdagens bord.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!