– Vi vet att det finns något som heter fejkade nyheter där ute, men hur vanligt är det och vilka vägar sprids fejkade och trovärdiga nyheter. Det har vi ingen aning om, säger Thomas Nygren, forskare i historiedidaktik vid Uppsala universitet och ansvarig forskare för projektet.
Han menar att forskningen än så länge inte lyckats besvara frågan hur trovärdiga ungas nyhetsflöden är.
– Vi har helt enkelt inte hittat metoder för att undersöka det vetenskapligt tidigare, men nu har vi möjlighet att göra den här kartläggningen och få en slags vetenskaplig distans och analys av vad som florerar i de här nyhetsflödena, säger Thomas Nygren till PT.
Genom att eleverna kritiskt granskar sina egna nyhetsflöden arbetar de som "forskningsassistenter" i projektet och får dessutom själva träna på källkritik:
– Det som eleverna får chansen att träna, det är ett vetenskapligt, kritiskt förhållningsätt till information på samma sätt som när man jobbar inom forskningsprojekt där man har en slags mall för hur man går till väga för att kategorisera information på ett vetenskapigt sätt, säger Thomas Nygren som menar att det kan vara svårt at navigera i nya medier.
För att i överhuvudtaget ska kunna avgöra om en nyhet är tveksam på internet måste man, enligt Thomas Nygren, ha en omvärldsbildning.
– Men ser att något är tveksamt så finns det vissa principer som är särskilt effektiva i digitala miljöer, säger han och menar att det handlar om att: Kolla vem avsändaren är, läsa argumentationen (är nyheten baserad på känslomässiga argument eller fakta) och kontrollera om någon fler källa rapporterar om samma sak.