När det handlar om ungdomar på glid är polisen ofta den första kontakten.
– Vi kan få vetskap om ungdomar första gången de vejpar. Redan där kan vi börja lägga ett pussel. Det kanske visar sig att de har mycket ogiltig frånvaro i skolan och vi börjar träffa dem på stan på kvällar och helger. Vi försöker sätta dem under lupp snabbt och kan ha kontakt med både ungdomen, föräldrar, skola och socialtjänst under lång tid, säger områdespolisen Emma Svensson.
Hård sekretess råder mellan olika myndighetsutövare. Något som kan underlätta är en sekretessbrytande blankett som vårdnadshavare kan skriva under. Den ger socialtjänst och polis rätt att inom vissa ramar kommunicera med varandra.
– Den har tagits fram för att underlätta. Vi kanske kämpar för en ungdom som kräver stora insatser, där socialtjänsten redan har vidtagit en rad åtgärder. Ibland kan det kännas tungrott, men vi gör allt vi kan inom de befogenheter vi har, säger Emma Svensson.
Som områdespolis jobbar hon och hennes kollega Mathias Strandberg nära familjerna.
– Vi lämnar ut våra nummer och vill att föräldrarna ska höra av sig till oss. Om jag är ledig passar jag över det till en kollega som är i tjänst, säger Svensson, som trycker på vikten av att alla hjälps åt.
– Det är ett ansvar som alla vuxna i samhället delar. Ser du en ungdom som ser ut att fara illa – gör en orosanmälan, säger Emma Svensson.
Vikten av orosanmälningar trycker även Tomas Backeström, avdelningschef individ- och familjeomsorg, på.
– Då kan vi göra en bedömning om vi ska inleda en utredning för att se vilka eventuella behov som finns och vilka insatser som kan behövas.
Har man rätt att byta handläggare inom socialtjänsten?
– Har man det önskemålet ska man framföra det. Vi hörsammar alltid en sådan önskan, men det är inte likställt med att man får en annan handläggare. Vi gör en individuell bedömning varje gång, säger Backeström.
Det är ingen självklarhet att unga som begår kriminella handlingar är aktuella för utredning eller behandling hos barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
– Det är inte det som avgör om vi ska gå in med insatser, men om föräldrar eller socialtjänst tar kontakt med oss kan vi göra en första screening för att få en problembild. Utifrån det gör vi en bedömning om det är en fråga för oss, säger Malin Hemphälä, verksamhetschef.