Häktet bestod av fyra celler, varav en med pallisad avdelad i två. Den inre bara med sekundär dager.
- Varje cell har ett mycket litet och smått horisontellt fönster, som under den mörka årstiden knappt släpper in något ljus.
Ugnarna i de flesta cellerna är omslagna med lösa järnband som lätt kan brytas loss och användas som tillhyggen, konstaterade Almqvist och påpekade vidare att taken av plank lätt kunde genombrytas.
Bortglömd i cellen
Någon artificiell belysning fanns inte och rannsakningsfångar kunde bli sittande i häkte en hel månad och mera. Fångarna kunde inte heller tillkalla bevakningen.I rapporten uppgavs att det inträffat att sedan en polis förpassat en fånge denne blivit bortglömd och fått sitta utan föda och tillsyn minst ett dygn.
I rapporten framgår vidare att polisen "tittar" ner i häktet numera några timmar om dagen eller, efter stadsfiskalens förklaring, "varannan timme"
Ett par år dessförinnan, år 1910, hade dåvarande stadsfiskalen i Piteå M. Winlöf lagt fram förslag om en ny organisation, där han begärde sex man med heltidsanställning.
Året därpå fick förre distinktionskorpralen vid Norrbottens regemente, Harald Hortlund från Hortlax, tjänst som nattpolis i Piteå.
Övergrepp mot bryggardräng
Några år tidigare hade dåvarande stadsfiskalen i Piteå fått skylta i tidningen för ett övergrep mot en bryggardräng N.J. L. Öhman i Piteå. Bryggardrängen hade dömts till fem kronors böter för underlåtenhet att anmäla sin hund till beskattning. Han hämtades från sitt arbete av en poliskonstapel för att föras till länsfängelset i Luleå för böternas avtjänande. Han nekades ta kontakt med sin arbetsgivare. Han nekades även att i hemmet hämta kläder. Bland annat var han helt utan strumpor och underkläder. Öhman anmälde förhållandet till fängelsedirektören.Orsaken var att stadsfiskalen ville en friresa till Luleå. Stadsfiskalen förhördes därefter av justitiekanslern, med anledning av häktning av bryggardrängen, och dömdes till tre månaders suspension och löneförlust.
1894 berättar att Piteås samtliga fyra nattpoliser avskedats för grovt tjänstefel. De hade nämligen nattetid berett obehörig tillträde till i häkte förvarad person. Polisavskedandena berodde på att de låtit sonen till en för våldtäkt mot styvdottern häktad komma in till fadern
Den åtalade i sedlighetsmålet sattes dock på fri fot efter frikännande. Dock med det märkliga tilllägget att han skulle betala hörda vittnen som han kallade.
Det finns också en berättelse om en tidigare stadsfiskal i Piteå, vilken avsattes från sin tjänst efter upprepade förseelser. Efter att i Stockholm ha fört ett vagabonderande liv togs den tidigare stadsfiskalen sedan in på ålderdomshemmet i Piteå, där han avled. Han hade för övrigt under sin tjänstgöring i Piteå vid ett tillfälle gjort motstånd vid en utmätningsförrättning, under försvårande omständigheter, och fick då tre månaders fängelse.