Agneta Granström är medveten om problemen inom psykiatrin.
– Vi tar det på största allvar. Det är bekymmersamt att vi inte har personal fullt ut och det måste vi arbeta med. Vi är medvetna om att psykiatrin har haft det besvärligt vad gäller vårdplatser och den blandning av patientgrupper som man kan se på vårdavdelningarna. En blandning som inte alltid är så bra för tillfrisknandet, säger landstingsrådet.
Beroendeavdelning
Agneta Granström vill se mer resurser till psykiatrin – men hur mycket hon önskar och var det ska fördelas kan hon inte säga.
– Det krävs en ordentlig genomgång tillsammans med psykiatrin. Vi måste se om det behövs några speciella enheter. Bland annat håller vi att titta på en beroendeavdelning i Luleå.
Ökande problematik
Att vuxenpsykiatrin i Piteå slår larm om att de inte har rätt verktyg att hjälpa den ökade gruppen ungdomar med samsjuklighet tycker hon är mycket oroande.
– Jag har förstått att det är svårt att ta hand om unga människor med självskadebeteenden. Det är en ökande problematik i hela länet och vi måste göra något åt det.
Förebygga ohälsan
Den psykiska ohälsan ökar och allt fler vårdas inom den psykiatriska slutenvården. Invånarna i Stockholms län vårdas mest, följt av invånarna i Norrbottens och Västerbottens län, enligt Socialstyrelsens siffror från 2012. Den största patientgruppen är 15 till 24-åriga kvinnor där inläggningarna fördubblades från 1992 till 2010. Ungdomar självskadar sig också i högre grad och sedan 90-talet ökar självskadebeteende mest bland dem – i synnerhet bland unga kvinnor.
– Vården och skolan svarar inte på signalerna och då går det till sjukdom. Sedan finns det inte platser att lägga in alla. Vi måste skapa en diskussion om hur vi ska förebygga ohälsan, hur vi ska ta tag i de sjuka. Vi måste titta på om vi ska göra något annat än det vi har gjort till i dag.