Ehlin har jobbat vid de flesta av kommunens skolkök, då hon varit kokerska i kommunens tjänst i många år. Hon berättar att det enorma matsvinnet i samband med ledigheter och lov länge varit ett samtalsämne kökspersonalen emellan.
Jobbar man i ett kök tycker man extra illa om att se mängder av god och näringsrik mat kastas i soporna varje dag och inte ens komma till användning som djurfoder.
– En skola jag jobbade på hade 60 barn anmälda till ett ferieöppet fritids, redan efter en vecka var närvaron nere på tolv och det bara fortsatte i samma stil, tråkigt för både barn och pedagoger men tänk också vilka enorma mängder mat som måste kastas, säger hon.
Agneta Ehlin har flera exempel; ett fritids med 20 barn anmälda där fyra pedagoger, en städ- och en kökspersonal stod redo att ta emot – och det kom ett barn.
Före storkökens tid, när kokerskerna hade "egna" kök räknade hon själv bort drygt 70 procent av de anmälda barnen när hon gjorde matbeställningar.
– Jag visste ju att de aldrig skulle dyka upp. Det värsta jag varit med om var ett ställe där man till och med tog in vikarier och höll en avdelning öppen en vecka extra innan sommarstängningen och så kom det ett enda barn, minns Ehlin.
Och det här är också anledningen till att kommunen beslutat att bara ha två förskolor och två fritids öppna under semesterperioden. Tidigare års närvarostatistik visar att det räcker, menar man på utbildningsförvaltningen.
– Med effektivitetskrav, en internbudget att ta hänsyn till och ett sparkrav på 1,1 miljoner kronor fanns inte mycket annat att välja på – särskilt inte då bortfallet av anmälda barn under sommaren varit 30–60 procent i förskolan och kanske ännu mer på fritids., säger förskolechefen Elisabeth Fjällström som också påpekar att ett stort antal vikarier tas in varje sommar för att täcka upp då ordinarie personal går på semester.
– Vi gör all bemanning av pedagoger, städ- och kökspersonal utifrån hur många anmälda barn vi har och så även alla matbeställningar, det är ett enormt slöseri om barnen sedan inte kommer. Ifjol hade vi fritids öppna där inte ett enda barn kom ibland, säger Fjällström.
Hon menar att det enda sparalternativet annars hade varit större barngrupper – förtätning som ingen vill ha, varken förvaltning, pedagoger, barn eller föräldrar.