– Vi gjorde en inventering av området redan sommaren 2019. Att det är ett skyddsvärt område har det aldrig varit någon tvekan om. Tyvärr hann vi inte klart det arbetet innan anmälan om avverkning kom in, berättar Per-Anders Jonsson och avfärdar helt påståendet om att länsstyrelsen skulle gå i naturorganisationernas ledband.
De diskussioner som förts med markägarna har inte gett önskat resultat och när länsstyrelsen besökte området den 28 maj och noterade att viss förberedelse för avverkning redan inletts blev det bråttom.
– När man väl börjar avverka går det undan så vi bedömde att vi inte hade något annat val än att fatta beslut om avverkningsförbud. Beslutet ger oss andrum att utreda klart och ta fram förslag till ett eventuellt naturreservat.
– Men det är alltid olyckligt när avverkningsplaner hunnit gå så långt som i det här fallet, säger Per-Anders Jonsson.
Att det skulle dröja upp till 10 år innan markägarna får nån ersättning tillbakavisas också.
– Det är Naturvårdsverket som står för ersättningen om mark måste lösas in och det finns en kö men privata markägare prioriteras.
Senare i sommar ska ett slutligt avgränsningsförslag för ett naturreservat presenteras för Naturvårdsverket som ska ge sitt godkännande. Därefter ska ett informationsmöte hållas med alla markägare och en värdering ska beställas till hösten.
– Vi hoppas kunna börja skriva avtal med markägarna till vintern.