Kompassen är mötesplats för den som lever i en utsatt situation och behöver ett vänligt ställe att landa på. Kanske vill man bryta sin ensamhet och komma förbi för en pratstund och en kopp kaffe.
Klockan har slagit nio och Kompassen har precis öppnat för dagen. I kassan köper någon frukost bestående av gröt med sylt och mjölk, kaffe och smörgås för en billig peng.
Vid ett av borden sitter stammisarna Sune och Lasse och småpratar med Terese.
– Kompassen betyder allt, annars är jag mest bara ensam med mina katter hela dagarna och så har jag svårt att sova, säger Sune.
– De dagar jag inte är här är lätträknade, säger Lasse som ofta tar sig dit på cykel.
"Det ställs inga krav på en utan det är bara att komma hit", säger Bjöörn Bergh, som bor alldeles i närheten av Kompassen och är där alla dagar som det är öppet.
Kompassen, som ligger intill Rådhustorget, startade för tre år sedan och drivs av Piteå kommuns socialtjänst och Piteå församling. Det är en mötesplats för den som lever i en utsatt situation och behöver ett tryggt ställe att landa på. Här kan man komma förbi för en pratstund eller en kopp kaffe.
Man håller öppet måndag, tisdag, torsdag och fredag mellan 09.00 till 14.00. Onsdagar är stängt för städning och bakning.
– Hit kan man komma precis som man är. Det ställs inga krav på dig och du kan bara sitta själv och läsa tidningen, men också bara bli vänligt bemött, säger Terese.
Förutom Terese, som är anställd av församlingen, jobbar här även Tobbe som är anställd av kommunen. Man har även tre fasta volontärer och tar in ytterligare vid behov.
Här finns också Christina, som tycker om att prata med människor och har sysselsättning.
– Jag trivs jättebra, vi är som en enda stor familj. Det är så viktigt att det här träffpunkten finns, säger hon.
Det råder en varm och inkluderande stämning inne på Kompassen. "Hit får man komma precis som man är", säger Terese Lindbäck, diakon och verksamhetsansvarig. Intill henne sitter Sune och Lasse som är där nästan varje dag.
Elaine Lundberg, en av volontärerna som till vardags jobbar på Kaleido, målade tillsammans med Britt-Inger Nordlöf under fredagen. "Jag lär mig av henne", säger Britt-Inger som skapade en jättefin tavla i starka färger.
En av aktiviteterna på Kompassen kallas "Kreativ fredag" och är populär.
Kompassens viktigaste uppdrag är att bryta den ofrivilliga sociala isoleringen och utanförskapet – att få människor att hitta en gemenskap.
– Vidden av hur ensam en människa kan vara, det hade jag inte förstått förrän jag började här, säger Terese som tycker det är jobbigt när verksamheten håller stängt under exempelvis röda dagar.
– Jag vet att många som kommer hit inte har någonting annat, då är det skönt att det är måndag igen.
I sin roll som diakon hjälper hon till med rådgivning och stöd och har även enskilda samtal med besökarna.
– En del kallar dem själavårdssamtal fast det låter lite högtravande. Jag har tystnadsplikt och för inga journaler. Samtalen är inte behandlande, men bara att få sätta ord på kaoset i sitt inre och att någon lyssnar utan att döma gör en enorm skillnad.
"Vårt viktigaste uppdrag är att bryta den sociala isoleringen", säger Terese Lindbäck.
"Det är aldrig kört" är att av budskapen.
En dag i veckan håller hon även i en lättsammare andakt, på tisdagar äter man en gemenskapsmåltid tillsammans och de andra dagarna finns enklare mat att köpa.
För många som lever i ensamhet och isolering kan det vara ett stort steg att komma till Kompassen första gången. Terese kan då åka hem till personen och sedan följs man åt dit. Alternativt att personen får sällskap av någon annan av hennes diakonkollegor eller en boendestödjare.
– De människor som kommer hit lever i olika former av utsatthet. Många med någon form av psykisk ohälsa eller ett före detta missbruk, man måste vara nykter och drogfri här, men vi träffar alla. Är det någon som inte kan komma in så går vi ut och pratar, säger Terese.
Till Kompassen kommer i snitt cirka 17 besökare per dag. De flesta är i 30-årsåldern och uppåt och blandat med män och kvinnor. Många är på plats alla dagar det är öppet, dyker någon av stammisarna inte upp ringer personalen dem för att kolla läget.
– Här är det människor som saknar en om man inte dyker upp, vi är snälla mot varandra och dömer ingen.
"Jag är här varje dag, de är lätträknade de dagar då jag inte är här", säger Lasse som ofta kommer på cykel och då också får motion.
Terese Lindbäck brinner för Kompassens verksamhet, här tillsammans med Sune, en av stammisarna.
Att ett tiotal personer i dag är akut hemlösa i Piteå kommun, är ingen siffra som förvånar Terese.
– Det krävs ganska mycket av en människa att ha ett eget boende. Det är svårare att få en lägenhet i dag, men det krävs också mycket av individen. Jag har följt en del på resan från hemlöshet till egen lägenhet. Då brukar jag säga att: "Nu har du en egen lägenhet, men det är också lätt att tappa den igen".
På Kompassen finns även möjlighet att tvätta och duscha.
– I dag har alla som kommer hit bostad. Men vi hade två personer som bodde i tält och kom och duschade och tvättade någon gång. Ibland kommer det också förbi någon som har hört att det går att tvätta eller duscha här, men det är inte så ofta, säger Terese.
Hon menar att det är smärtsamt att möta människor som lever så, när man inte är redo eller kan förändra sitt liv.
– Jag kan inte styra upp andra människors liv, utan det handlar om att få dem att tro på sin egen förmåga. De vi kan göra här på Kompassen är att väcka hopp.