Stephan Stenmark, smittskyddsläkare i Västerbotten och ordförande för Strama, samverkan mot antibiotikaresistens, beskrev nyligen hur förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier ökar i Västerbotten. Att turismen är det största hotet och att varannan resenär som återvänder till Sverige från Indien eller Thailand har med sig resistenta bakterier hem – i tarmen eller på huden.
Utvecklingen ser likadan ut i Norrbotten. Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Region Norrbotten, säger att Sverige har kommit långt i arbetet mot antibiotikaresistens internationellt sett, men att Region Norrbotten är bland de sämsta i den svenska klassen.
– Region Norrbotten skriver ut förhållandevis mycket antibiotika, framför allt på sjukhusen och här kan vi bli bättre, säger han.
Anders Nystedt jämför problemet med antibiotikaresistens med miljöhotet.
– Alla vet att det finns men det är ändå väldigt avlägset för många. Man är mer rädd för björnen i skogen eller monstret under sängen. Faktum är att om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer fler människor i världen att år 2050 dö till följd av antibiotikaresistens än av cancer, säger han.
Enligt Anders Nystedt satsar Region Norrbotten i princip inga pengar alls på arbetet mot antibiotikaresistens, något som borde ändras på enligt honom.
Vad kan göras?
– I vården kan man bli bättre på att inte sprida bakterier. Man ska också hålla en god hygien och se till att inte skriva ut antibiotika om det inte verkligen är nödvändigt.
I Europa är problemen stora i Turkiet och Grekland men även i Spanien och Italien. Hur många som kommer hem till Norrbotten med resistenta bakterier efter en utlandsresa är oklart.
– Det har aldrig gjorts några studier på det men skulle man topsa alla resenärer på Luleå airport som kommer hem från en utlandsresa så skulle det visa sig att det finns massor av bärare. Det vet vi, säger Anders Nystedt.
Att få i sig antibiotikaresistenta bakterier behöver inte vara farligt i sig. Bäraren behöver inte bli sjuk, varken under resan eller när den kommer hem. Stephan Stenmark förklarar att bakterierna fylls på i avloppssystemen och förekomsten av bakterierna blir fler och fler. Den långvariga konsekvensen blir att när de resistenta bakterierna ökar, ökar också risken för att antibiotikan blir verkningslös. Det gäller behandling av allt från vanliga infektioner till allvarliga sjukdomar. På sikt ökar också dödligheten.