–·Vi blir deras första trygghet, säger Anna-Maria Nilsson, enhetschef för flyktingsamordningen.
Från tolv till 32 platser för ensamkommande flyktingbarn. Piteå utökar sitt mottagande och åtta av platserna är vikta för ensamkommande flickor.
För att klara detta pågår arbetet för fullt med att iordningställa boenden och rekrytera folk. 18 nya tjänster behövs plus tre nya boendechefer.
Tre nya boenden blir det också. Hortlaxgården och Norrgården är nya gruppboenden. I Norrgården är det tänkt att flickorna ska bo.
Nytt är också ett lägenhetsboende i stan. Sedan tidigare finns Älven i Öjebyn.
Trauman
Vanan finns att ta emot ensamkommande pojkar men när det gäller flickor har man inte lika stor erfarenhet. Vad de har i bagaget vet man inte förrän de anländer. Helt säkert har alla trauman att bearbeta. Någon kan ha varit på flykt länge, någon kan vara gravid , någon kan ha barn och någon kan ha blivit våldtagen och alla har säkerligen ett inre kaos.
För att skapa trygghet för flickorna som är mellan 14 och 18 år har Piteå kommun valt att särskilja boendet för pojkar och flickor.
–·Vi ser det som säkrast för flickorna, man kan ändå ha gemensamma aktiviteter men vi vill att de ska känna sig trygga i sitt hem, säger Anna-Maria Nilsson.
Personalen i Piteå får möta tjejer som bara varit några dagar i Sverige i väntan på att placeras. Inte barn som hunnit vara några månader i en annan kommun söderut.
–·Vi vill ha det så. Det är bättre att de kommer på en gång hit än att de hinner skapa relationer på något annat ställe för att sedan ryckas upp och skickas hit.
Vardag snabbt
Vuxna finns på plats dygnet runt på gruppboendena och för att skapa trygghet är tillvaron på strukturerad. Med fasta tider och rutiner.
–·Vi vill ha vardag snabbt. När man varit under stress en lång tid behöver man lugn, säger Mattias Nordaneld, boendechef på Älvens gruppboende i Öjebyn.
Frukosten serveras alltid samma tid och varje dag är det undervisning i det svenska samhället och språket.
–·Vi försöker göra en bra start i det nya landet. Vi vill att de här barnen ska få framtidsdrömmar och hopp om livet igen, säger Mattias Nordaneld.
Starka individer
Personalen blir de här barnens stora stöd, men behövs ytterligare hjälp finns landstinget att tillgå med psykologer med mera. Skulle det vara så att någon av flickorna redan har ett litet barn med sig får personalen lösa eventuella behov allt eftersom.
–·Ibland kan man inte förstå att de här barnen kan stå upprätt när man hör vad de varit med om, säger Nordaneld.
Men trots allt de har i bagaget är personalen noga med att tjejerna inte är några offer.
–·De är starka individer som har lyckats ta sig igenom halva jordklotet för att komma till Sverige. Det ska vi ta tillvara på för de blir en resurs för samhället, säger Anna-Maria Nilsson.
Kroppspråk
Kommunikation är ju inte lätt då språket är ett stort hinder. Det är kroppspråk och ibland telefontolk som gäller.
Platser finns för åtta flickor på nyrenoverade Norrgården i Norrfjärden. Om det kommer åtta vet man inte än. Inte heller varifrån de kommer. När det är dags faxar migrationsverket ett papper på vem som ska komma. Sen bokar personalen i Piteå resan upp och planerar mottagandet.
–·När vi möter personen ser vi till vad de har för behov, vad de behöver för att klara sig i vårt klimat till exempel, säger Anna-Maria Nilsson.
Målet är att flyktingarna ska bli nya Pitebor. Hittills har tre fjärdedelar av de som anlänt stannat kvar.
Migrationsverket sätter igång en utredning på en gång då barnärenden prioriteras. Ungefär tre månader ska det ta till beslutet kommer om man får stanna eller inte. Överklagas sen beslutet brukar det ta lång tid innan det beskedet kommer.
När barnen blir 18 år ska de flytta till eget boende och fortsätta med skolan och rutiner. Fortsatt stöd och läxhjälp erbjuds på Hamnen i centrala stan, en lokal med personal för de som är 18 år och behöver läxhjälp eller bara prata och umgås.