Ägghalvor med löjrom – utan vare sig ägg eller löjrom, veganska köttbullar och majonnäs gjord på bönspad. I Madeleine Saamels studentkök på Ankars flödar kreativiteten när det vankas högtider.
– Jag gör alltid en Jansson till exempel, eller "Vegansson". Annars gillar jag att prova saker och jag tycker inte att det är svårt att göra det veganskt. Man får vara lite mer kreativ bara, säger hon.
Hon har varit vegan i ett par år nu och innan dess var hon länge vegetarian.
– Hela min familj är veganer, så på det sättet har jag det lättare än många andra. Jag är inte uppvuxen med det från ung ålder, men innan jag flyttade hemifrån i alla fall, säger hon och fortsätter:
– Att hitta nya grejer man kan göra tillsammans har alltid varit något vi har tyckt varit roligt. Förra året kom jag och min mamma på att vi skulle göra morotslax till julbordet. Det blir väldigt mycket roligare än att bara gå in och köpa allt man brukar ha på julbordet eller till påsk. Man får vara mer påhittig, vilket kan vara både på gott och ont.
Men man behöver inte göra allt från grunden bara för att det är veganskt, konstaterar hon.
– Jag gör det mer än jag behöver för att det blir lite billigare, men det finns att köpa det mesta. Det finns att köpa vegansk sill, såser och sådana grejer. Jag tycker om att göra det själv, men är man en familj och det bara är någon som är vegan så går det jättebra att köpa färdigt, säger Madeleine Saamel.
Hon tycker att folk tenderar att tro att det är svårare än vad det är.
– Så kallat "vanligt folk" står ju också i flera timmar och lagar mat. Så den största skillnaden är väl egentligen bara att det är dyrare om man vill köpa färdiga grejer.
I veckan bjöd hon åtta vänner på vegansk påskmiddag. En tradition hon startat då hon bott långt från familjen ett antal år.
– Sedan tycker jag alltid om att presentera veganska rätter för mina kompisar och chocka dem lite, säger hon och skrattar.
Vad får du för reaktioner från köttätare?
– Först brukar folk vara skeptiska. När de sedan smakar brukar de ofta säga att "det här var ju faktiskt gott". Om man bara jämför huruvida något smakar som "det vanliga" eller inte så kanske man blir besviken, men om man provar något och tänker "är det gott eller inte" så brukar folk tycka om det. Att något liknar någonting är ju inte ett mått på hur bra det är, tycker jag.
Hon kommer från Södermanland och tycker att den norrländska stereotypen bekräftades efter flytten till Piteå.
– Jag är uppvuxen med många som är vegetarianer eller veganer, sedan flyttade jag upp hit och här är det knappt någon. Det är en stereotyp man har om norrlänningar som tyvärr är sann.
Hur var omställningen från vegetarian till vegan om vi pratar högtidsmat?
– Alla såser, ägg och efterrätter försvann direkt. Det var en betydligt större omställning. Det är lättare att hitta och göra saker vegetariskt. Men jag tycker inte att det var oerhört svårt. Ibland målas det upp en bild av att det är svårt, men man löser det.
Vad är återkommande på ditt bord?
– Alla mina röror som jag gör. Sedan brukar jag alltid göra någon form av bröd. Nu gör jag bröd som ser ut som morötter för att det är påsk. Jag gör alltid köttbullar och såser. Det man saknar är väl sylta eller något sånt, men det är ändå aldrig någon som tar det.