Våren är sen i år och även grodleken är försenad med kring två veckor. Kring Valborgsmässoafton brukar leken för arten vanlig groda starta, då vattentemperaturen brukar vara mist två grader. Nu har dock grodleken kommit igång på allvar för de tre grodarterna vanlig groda, vanlig padda och åkergroda som finns i Norrbotten. I den lilla dammen på Långskataskolans gård flyter grodrommen i stora klasar och skönsjungande grodor simmar runt och klättrar över varandra i vårystra lekar. Det är arten vanlig groda som huserar i dammen och den är som namnet anger den vanligaste grodan i Sverige.
– En grodhona blir könsmogen tidigast vid sexårsåldern och hinner då lägga grodägg ungefär tre år under resten av sitt tioåriga liv. Det blir 2000 till 3000 ägg totalt och för att bibehålla grodstammen bör två av dessa nå könsmogen ålder, berättar Piteås kommunbiolog Stefan Andersson, som även är grodexpert.
Grodans livscykel är som ett smörgåsbord för många djurarter, ända från romstadiet, genom grodyngelstadiet till en vuxen groda. Trollsländor, fiskar,tranor,kråkfåglar och många andra djur är alla grodslukare i någon form. Uttern äter gärna övervintrande grodor som vilar på botten i strömmande vintervatten.
Paddan är en långlivad krabat som kan bli 30–40 år mycket på grund av sin giftighet. Även paddans yngel är giftiga och de flesta djur undviker en smakbit av det vårtiga groddjuret. Åkergrodan är den minsta av Norrbottens grodor och förekommer mestadels kustnära. Men i dammen på Långskataskolan verkar grodlivet leka och skönsången som mest påminner om motorcyklars brummande ljuder dag som natt.