Värmesatsningen blev en kalldusch

Våren 2010 köpte Pite Energi en anläggning som skulle ge fjärrvärme till Hortlax och Bergsviken. Tiden har runnit i väg. Kostnaderna har skenat. Kraftvärmeverket har ännu inte levererat sin första watt. Här är berättelsen om det kommunala bolaget som charmades av två västerbottniska eldsjälar med en världsunik teknik.

"Man inte kan sälja något som inte fungerar. Det här är ett bra exempel på det", säger Kurt Sjöblom, nuvarande vd för Meva Energy.

"Man inte kan sälja något som inte fungerar. Det här är ett bra exempel på det", säger Kurt Sjöblom, nuvarande vd för Meva Energy.

Foto: Camilla Berglund

PITEÅ2014-06-19 05:00

Det är en av sommarens första riktigt varma dagar. Solen skiner över Smurfit Kappa och över de drygt 3 200 hushåll som är anslutna till fjärrvärmenätet i ­Piteå. Få efterfrågar värme i elementen.

Just i dag.

Pite Energis vd Daniel Fåhraeus ser sammanbiten ut när han, tillsammans med fjärrvärmechef Daniel Eriksson möter oss utanför kraftvärmeanläggningen i Hortlax. Vintern 2010–2011 skulle anläggningen ha börjat leverera fjärrvärme och el till Pite Energi. Den är fortfarande inte igång.

– Ingen önskar mer än vi att det här skulle ha snurrat i december 2010. Men nu är vi här, säger Daniel Fåhraeus.

Den vitblå industribyggnaden i centrala Hortlax rymde tidigare en flispanna som försåg Hortlax och Bergsviken med fjärrvärme. Den revs ut i början av 2000-talet, efter att byarnas nät byggts ihop med stadsnätet.

– Vi byggde samman nätet för att kunna använda Kappas spillvärme även här, berättar Daniel Eriksson.

Allteftersom fjärrvärmenätet byggdes ut i Hortlax och Bergsviken, stod det klart att ledningarna över älven skulle bli för trånga.

Det behövdes en ny anläggning som dels skulle kunna förse nätet på södra sidan av älven med mer effekt, dels fungera som reserv de dagar pappersbruket står stilla.

Företaget som skulle erbjuda Pite Energi lösningen hette Meva – Motorelektriska Verkstads AB. Bolaget grundades i Skellefteå 1939 av affärsmannen Arvid Wahlberg. I mitten av 80-talet tog sonen Torbjörn Wahlberg över företaget, vars grundverksamhet är försäljning, service och reparationer av industriell elektrisk utrustning.

Meva hade sålt reservkraftanläggningar förut, men i mitten av 2000-talet kom ordern som skulle ta familjeföretaget in i kraftverksbranschen på riktigt.

– Torbjörn kontaktade mig. Han sa att han hade gjort en större affär och frågade om jag ville vara delaktig och ta rollen som projektledare, säger Håkan Holmberg, som då var anställd som driftansvarig på en ingenjörsbyrå i Skellefteå.

Meva hade sålt ett 17 MW kraftvärmeverk till ACB Laminat i jämtländska Brunflo. Men det fanns en hake – anläggningen, som Meva köpt av dåvarande Sydkraft, stod avställd nere i Hallsberg.

Projektet drog igång våren 2004. Ett år och ett 50-tal långtradartransporter senare hade anläggningen flyttats och byggts om från koleldning till att drivas med restprodukter från fabrikens spånskivetillverkning. Håkan Holmberg berättar att han under arbetets gång köpt in ingenjörstjänster av två forskare, verksamma vid Energitekniskt centrum, ETC, i Piteå. De två var centrets vd Rikard Gebart och Hassan Salman, som i början av 2000-talet doktorerat i energiteknik med fokus på cyklonförgasning.

– När vi hade avslutat det här i Hallsberg satt vi på ett möte med Rikard och Hassan. Rikard frågade vad två sådana djärva unga män skulle ta sig för därefter. Jag sa att vi har väl en del projekt som är på tur men... Då sköt Rikard över, över konferensbordet, en lunta pärmar som han hade förberett och sa: Håkan titta på det här över helgen och se om ni är intresserade av att ta över den här tekniken, minns Håkan Holmberg.

Det handlade om gengas. Att driva en motor med gengas är i sig inget nytt. Under andra världskriget användes gengas flitigt som fordonsbränsle, i brist på bensin. Det som forskarna från Luleå tekniska universitet tagit fram var en utveckling av förgasningstekniken, för att kunna producera både el och fjärrvärme i en mindre kraftvärmeanläggning.

Håkan och Torbjörn nappade på erbjudandet. De två skellefteborna som känt varandra i uppåt 30 år, bildade bolaget Meva Powerplants och tog över alla rättigheter till tekniken.

Under 2006–2007 genomfördes en förstudie som Vinnova delfinansierade med 500 000 kronor.

– Vi undersökte teknikens bärighet, marknadens intresse och så vidare. Det föll ut positivt, så då började jag att snickra på en pilotanläggning, säger Håkan Holmberg.

Sommaren 2008 startade bygget av en testanläggning vid ETC. Mevas ägare satsade fem miljoner kronor ur egen ficka. Vinnova och Energimyndigheten bidrog tillsammans med lika mycket. Hassan Salman och Marcus Lidman från ETC stod för den tekniska expertisen.

Sommaren 2009 togs verket i drift. Anläggningen bestod av en förgasare med gasrening och en gasmotor.

– I princip det som står i Hortlax, fast tio gånger mindre, säger Rikard Gebart.

Den stora utmaningen låg i att få rätt sammansättning på gasen. Olika bränslen testades i anläggningen, som enligt Rikard Gebart kördes i ett par hundra timmar totalt.

– Den gick väldigt bra. Men den gick ju inte jättemycket, för det var ju rätt snålt med pengar i det här projektet. Det är ju alltid så när man har ett sådant här projekt. Man har en given summa pengar och så ska man försöka att göra så mycket som möjligt för det, säger han.

En av dem som såg potential i förgasningsförsöken på ETC var Lars Stigsson, grundare till biobränsleföretagen Sunpine och Chemrec. Via företaget Nordlight gick han in som ägare i nybildade Meva Innovation.

– Det var jag, Torbjörn och Lars Stigsson som var de första att börja dra det här lasset. Sedan fick jag med Norrlandsfonden. De gick in med ett konvertibelt lån på tre miljoner kronor, säger Håkan Holmberg.

Sommaren 2009 köpte Pite Energi en option på 20 procent av aktierna i Meva Innovation. Priset var 1,25 miljoner kronor. Då fick energibolaget tillgodoräkna sig en miljon kronor som man redan bidragit med till projektet.

I en ansökan till Energimyndigheten, stämplad i december 2009, skriver Pite Energi att bolaget planerar ”att installera en ny småskalig kraftvärmeanläggning i Hortlax”. Där står också att energibolaget inlett ”ett mycket nära samarbete” med ETC och Meva Innovation.

– Den vintern körde vi pilotanläggningen väldigt mycket, och i april-maj skrev Daniel Fåhraeus under köpordern på att vi skulle bygga anläggningen i Hortlax, berättar Håkan Holmberg.

Den 11 novemer 2010 godkände kommunfullmäktige en begäran från Pite Energi att lösa in optionen i Meva Innovation, och gå in som 20-procentig delägare i bolaget. Priset, utöver de 1,25 miljoner energibolaget tidigare lagt ner, var 4,75 miljoner kronor.

Fem månader senare landar en bidragsansökan på Energimyndighetens bord. Meva Innovation ansöker om forskningsstöd för ”teknisk uppskalning, testning samt marknadsaktiviteter för att kunna möta målmarknaden i Norden, men också för att förbereda för expansion i Europa och länder i Nordamerika och Asien.” I ansökan står att ”bolaget är i slutfasen av färdigställande av den första kommersiella anläggningen för Pite Energi” och att bolaget inom två år vill utveckla kraftvärmeverk med som kan ge tre gånger så hög effekt som anläggningen i Hortlax.

Mikael Sjöblom var den som, tillsammans med vd Håkan Holmberg, skrev under ansökan. Han arbetade som marknadsansvarig på Meva Innovation april 2009 till september 2011.

Tekniken är fantastisk, säger han. Men:

– Jag slutade på grund av att det fanns för dålig ekonomi i bolaget. Jag såg att vi var för långt ifrån en kommersialisering. För att kunna sälja den här typen av teknik måste man veta att man kan köra grejerna 24–7. Det är ju självklart. Annars vågar man inte sälja, säger Mikael Sjöblom.

I ett rött hyreshus utefter Hortlaxvägen ligger Meva Energys kontor. Pite Energi står det på dörren, men Kurt Sjöblom försäkrar att det är Meva Energy som betalar hyran. Han diskar upp några kaffemuggar. Vi slår oss ner i köket som utrustats med det nödvändigaste; stolar och bord av enkelt slag och en mikrovågsugn där personalen som arbetar vid kraftvärmeanläggningen några hus bort kan värma sin mat. Han är vd för Meva Energy, bolaget som tidigare hette Meva Innovation.

När vi ses har Kurt Sjöblom just kommit tillbaka från ett möte med Pite Energis styrelse. Han har lämnat ännu en lägesrapport. Han tror att anläggningen kan vara i drift den 1 oktober.

– Hade man gjort utvecklingsarbetet färdigt i pilotanläggningen så hade installationen av fullskaleanläggningen gått fort. Nu blir det här vi får utveckla tekniken. Det gör att det tar tid, säger Kurt Sjöblom.

Han anser att det, med facit i hand, gick det lite för snabbt när Meva sålde kraftvärmeverket till Pite Energi.

– Pite Energi har haft en ängels tålamod med processen och med Meva. Det är ju Mevas ägare som har burit kostnaderna för att utveckla det här, men Pite Energi köpte en anläggning som de trodde var färdig men som inte var det, säger Kurt Sjöblom.

Han är själv en av delägarna i Meva Energy. Det var via lillebror Mikael som han kom i kontakt med bolaget, efter att ha arbetat i USA i några år. Kurt Sjöblom köpte in sig i bolaget och blev styrelseordförande sommaren 2011. Ett år senare tog han över som vd.

Bolaget genomförde en rad nyemissioner och har i dag ett 30-tal olika ägare. År 2012 flyttade postadressen från Skellefteå till ett serviceföretag i Stockholm.

– När jag kom in stängde jag ner allt som hade med försäljning att göra. Jag ansåg och anser fortfarande att man inte kan sälja något som inte fungerar. Det här är ett bra exempel på det, säger Kurt Sjöblom.

Liksom alla PT har pratat med, beskriver han tekniken som extraordinär. Möjligheterna är enorma. Kunderna står i kö. Bara man får anläggningen i Hortlax att fungera.

Ungefär 60 miljoner kronor har Meva Energys ägare lagt ner på Hortlaxprojektet, enligt Kurt Sjöblom.

– Jag och bolaget är de första att beklaga att det har tagit lång tid och kostat ohyggligt mycket mer pengar än vad någon trodde. I synnerhet än vad våra investerare trodde när de gick in som ägare.

Trodde de också att det var en färdig anläggning?

– Självklart trodde de det. Hade någon förstått vilken status tekniken hade när de gick in som ägare, tror jag inte att någon, inklusive mig själv, hade investerat i bolaget. Men har man satt båten i sjön så måste man ro den i land eller ge upp. Och det är det vi hoppas, att inte Pite Energi ska ge upp när vi har kommit så nära, för då har både de och vi kastat en jävla massa pengar i sjön.

PT har begärt ut de kontrakt som Pite Energi skrivit med Meva. Det kommunala bolaget har avslagit begäran med hänvisning till sekretess.

Klart är i alla fall att Pite Energi köpte anläggningen för ungefär 14 miljoner kronor. Energibolaget skulle stå för att bygga om industrilokalen. Meva skulle leverera en fungerande anläggning i slutet av 2010.

Hur tycker du att Meva har levt upp till sitt åtagande?

– Eftersom vi står här i dag 3,5 år senare så har de inte gjort det naturligtvis, säger Daniel Fåhraeus där han står bredvid den stora, tysta, turkosfärgade motorn i den trånga industrilokalen i Hortlax.

Enligt Daniel Fåhraeus har Pite Energi lagt ner totalt närmare 26 miljoner kronor på projektet. Långt mycket mer än vad man hade räknat med. Samtidigt har priset på el och elcertifikat fallit, och pelletspriset har gått upp. Den kalkyl som för några år sedan såg så lovande ut, är i dag svår att få ihop.

Hur ser du på möjligheten att få igen de pengar ni har satsat på det här?

– Det ser mindre bra ut just nu, säger Daniel Fåhraeus.

Det är också oklart vilken bemanning anläggningen kommer att behöva. Tanken från början var att den skulle klara sig med daglig tillsyn. I dag ligger det målet en bra bit bort.

I senaste årsredovisningen skriver Pite Energi ner anläggningens värde med 10,7 miljoner kronor.

– Det är ett smärtsamt men rätt beslut att ta, säger Daniel Fåhraeus.

Lars-Olof Pettersson (S) har varit styrelseordförande i Pite Energi de senaste 15 åren.

– Så jag kan inte vara oskyldig till något, säger han lite skrockande, efter att vi har slagit oss ner i bastanta skinnfåtöljer i ett av stadshusets mer bortglömda rum.

Projektet i Hortlax har varit uppe för diskussion på styrelsemötena många gånger. Onsdag den 25 juni ska styrelsen ge klartecken för en fortsättning. Eller besluta att lägga ner projektet. Vid ett extrainsatt styrelsemöte i slutet av maj, fick vd i uppgift att ta fram ett bättre beslutsunderlag.

Var går smärtgränsen för hur lång tid det här får ta?

– Det är ett beslut vi får ta den 25:e. Det är en av de konsekvenser vi vill ha utredda, hur lång tid vi har på oss. När är det här ett projekt som vi får säga: ok, vi har satsat de här pengarna men det ser inte ut att gå. Eller: det här är ett projekt som är okej, vi är beredda att låta det ta två, fyra eller sex månader till. Det måste bli ett styrelsebeslut.

Pratar vi månader eller år?

– Jag tror att vi pratar månader.

Var går smärtgränsen ekonomiskt?

– Det är också en fråga som jag inte ska föregå styrelsebeslutet på, men några stora pengar mer är det inte frågan om.

Hur mycket visste ni om den här anläggningen när ni tog investeringsbeslutet?

– Man hade kört den här anläggningen på ETC, som en forskningsanläggning, och sett att man hade goda resultat. De indikationer vi fick rent tekniskt var att det här var fullt körbart och att man hade fått den att fungera. Sedan, om man ska skala upp en anläggning så att den blir en produktionsanläggning, finns det risker att det uppstår andra problem som inte uppstår i en miljö där man kör en testanläggning.

Hur resonerade ni i styrelsen när ni beslutade er för att köpa in er i Meva?

– Vi resonerade väl så att det här var ett utvecklingsprojekt som vi kunde vara med i. Det behövde ju tillskjutas kapital i bolaget.

När PT når Torbjörn Wahlberg via telefon har han precis kommit hem från en stor energimässa i Jönköping.

– Bland annat prins Carl Philip var och hälsade på i montern, och fick förklarat för sig hur Hortlaxanläggningen fungerar. Stefan Löfvén var förbi också. Den är ju världsledande, vår tekniska lösning i Hortlax, så det var ju lite show, berättar han.

Anläggningen i Hortlax är ju inte igång än?

– Den testas ju för fullt. Det är en massa test och justeringar, det är det det handlar om, det är ju världens första kommersiella anläggning. Det var samma sak med första flygplanet och första bilen, det var inte så enkelt. Men hade vi inte gett oss i kast med sådana här saker så hade det varit stenålder fortfarande, säger Torbjörn Wahlberg.

Han och Håkan Holmberg äger i dag 13 procent av Meva Energy, via det gemensamma bolaget TH invest.

Håkan Holmberg har inte längre någon aktiv roll i bolaget.

Torbjörn Wahlberg sitter med i styrelsen. Han har lagt ner otaliga arbetstimmar, personligt engagemang och sexsiffriga summor på den så kallade VIPP-tekniken. Han tror stenhårt på dess möjligheter.

– Första kommersiella ordern ska vi ta nu i augusti, säger skellefteföretagaren.

Angående förseningen i Hortlax hänvisar han till en undersökning från Svenskt näringsliv:

– De säger att ett sådant här stort projekt tar ungefär sju gånger så lång tid och kostar tre gånger så mycket pengar som beräknat, säger Torbjörn Wahlberg.

Det låter inte på Pite Energi som att de hade räknat med det?

– Ingen gör det. Det har inte vi i Meva gjort heller. Det är därför vi har tagit in nya finansiärer. Men kolla varenda uppfinning som finns i världen så kostar det alltid mer.

Torbjörn Wahlberg ser bara ett alternativ för Pite Energis styrelse den 25 juni.

– Med så mycket investerat, och vi är på sluttampen nu. Det kommer att gå till historien som det mest vansinniga beslut som någon har tagit om de skulle säga stopp, säger han.

Solen skiner över Hortlax. Över kommunbolagets kraftvärmeverk och över biooljepannan som de senaste vintrarna har fått stötta med effekt till byns fjärrvärmenät. Snart är det höst, igen.

Fakta Pite Energi AB Fakta Meva Energy Fakta Hortlaxprojektet Fakta VIPP

Är ett helägt kommunalt energibolag.

Nettoomsättning 2013: 261 miljoner kronor.

Resultat efter finansiella poster: 32 miljoner kronor.

Enligt ägardirektivet ska bolaget ”genom att aktivt driva och delta i utvecklingsarbete inom energisektorn bidra till en ökad andel användning av förnyelsebar energi samt att Piteås position som ledande aktör inom energiforskning/utveckling bibehålls och ytterligare förstärks.”

Källa: Pite Energi

Nettoomsättning 2013: 141 000 kronor.

Resultat efter finansiella poster: -6,5 miljoner kronor.

Antal anställda: 9

VD: Kurt Sjöblom, bosatt i Angered. Bakgrund som entreprenör inom bl.a. dataelektronik och dykning. Har också arbetat som driftchef inom processindustrin.

Styrelseordförande: Göran Nyström, Lidingö

Övriga ledamöter: Sigbjörn Olsson, Lidingö, Peter Ekman, Göteborg, Stefan Fransson, Göteborg, Christian Hulteberg, Malmö, Henrik Norlin, Stockholm, Torbjörn Wahlberg, Skelleftehamn.

Ägare: Urus AB (30 %), Girindus Investments (16 %), TH Invest (13 %), GNSO Teknikinvest (11 %), Wilhelmshill Holding (5 %), Pite Energi (3 %), DaCri (3 %), Lorco (2 %), Larry Ahlfert (2 %), Nordlight (2 %), övriga (12 %).

Källa: Meva Energy, Bisnode

Planerad effekt från anläggningen är 2,4 MW värme och 1,2 MW el. Värmen som ska produceras motsvarar en helårsförbrukning för 240 villor.

Problemen i Hortlax har varit att få gasen tillräckligt ren för kontinuerlig motordrift samt att kyla gasen till rätt temperatur.

Senaste lösningen är att koppla in centrifuger, som ska hjälpa till att rena gasen.

Behovet av fjärrvärme till Hortlax och Bergsviken har de senaste vintrarna lösts provisoriskt genom en biooljepanna. Pite Energi har bekostat driften.

Meva står för arbetet att få igång anläggningen.

Sådant som kostat extra för Pite Energi är t.ex. ombyggnader av lokalerna, hyra av containers och byggbarack och kostnader för förbrukningsvaror under testkörning.

Pite Energi har också lagt ner många fler timmars arbete än beräknat.

Källa: Pite Energi, Meva Energy

VIPP, Vortex intensive power process, är en teknik för småskalig, biobränslebaserad kraftvärmeproduktion.

Tekniken föddes på Luleå tekniska universitet i mitten av 90-talet.

Bränsle, till xempel pellets, blåses in i en cyklonförgasare.

I cirka 850 graders värme omvandlas bränslet till en gas, som renas i flera steg från partiklar och tjärämnen.

Gasen kyls och leds till en gasmotor som driver en generator som producerar el.

Överskottsvärmen nyttjas i fjärrvärmenätet.

En fungerande anläggning har flera miljömässiga och ekonomiska fördelar jämfört med konventionell teknik.

Källa: Pite Energi, Meva Energy, Energimyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om