Hur mycket det går att effektivisera sin energianvändning och vilket uppvärmningssystem som passar beror på en mängd olika saker. Bland annat spelar husets aktuella värmesystem in, huruvida det är vattenburet eller inte, husets skick och självklart vad som passar personerna som bor i huset. Lars-Ivar Sundström berättar för PT om de olika alternativen.
Oavsett vilket system husägare väljer är det viktigt att se till att huset är lufttätt, förklarar han.
– Ett otätt hus blir aldrig varmt. Att tilläggsisolera sitt hus och att sätta vindskydd utanpå isoleringen kan därför dra ner energiförbrukningen och vara en relativt enkel lösning, säger han.
Olika lösningar
I dag är värmepumpslösningar vanligast, enligt Sundström. Beroende på modell kan en värmepump hämta värme från olika källor. Vi pratar luft, berg och jord.
– Värmepumpar är effektiva på så sätt att de har en verkningsgrad på ett till fyra. För varje kilowatt du stoppar in får du ut fyra tillbaka, säger Lars-Ivar Sundström.
Beroende på energikälla kostar det en del att anlägga en värmepump. Det dyraste alternativet är bergvärme.
– Bergvärme är dyrt men oerhört effektivt och det lönar sig i ett gammalt hus. Ju sämre hus du har desto mer nytta har du av effekten du får ut. På vissa ställen är det långt ner till berget och då kostar det mer att borra. På ett fåtal ställen är berget så dåligt att det inte går att borra i det, men det är ovanligt.
Jordvärme är ett billigare alternativ.
– Där är nackdelen att du behöver en stor yta gräsmatta för att anlägga och den far ofta illa i och med att du plockar värme ur jorden.
Byta ut veden
Det går att sätta in en pelletspanna alternativt komplettera en befintlig olje- eller vedpanna med en brännare för pellets.
– Pellets är lättare att hantera än ved men nackdelen är att det blir en del jobb då det ska sotas, köpas hem och fyllas på. Till skillnad från en bergvärmeanläggning som du i princip glömmer bort att den finns i över huvud taget.
I nya hus är en frånluftsvärmepump mer optimalt, förklarar Sundström, som ser det som en kostnadseffektiv lösning eftersom den fungerar som en ventilation också.
– En nackdel är att ju kallare det är desto mer luft behöver den. Luften tas in utifrån och är det 27 grader kallt blir det ett kallras från ventilerna i väggen. Men det går att sätta dit ett extra system med kontrollerad tilluft och förvärmning.
Fjärrvärme kan vara ett miljömässigt bra alternativ.
– Fjärrvärme i sig är ganska billigt, det är billigare per kilowattimme än elström. Det varierar mellan olika kommuner hur fjärrvärmen tillverkas och vad den kostar. I Piteå är den ganska billig och den miljömässiga vinsten är att här är fjärrvärmen återvunnen värme.
Solen som alternativ
Att ta tillvara på solens strålar är ett relativt nytt uppvärmningssystem.
– Ofta är investeringskostnaden hög men vi måste hitta andra lösningar. Inom 20 år tror jag att det kan vara verklighet att det sitter solceller som producerar elektricitet på fler tak.
Så fort det är ljust ute producerar den ström.
– Men när vi behöver strömmen som mest är det minst sol och när det är som ljusast så behöver vi ingen ström. Däremot kan man sälja strömmen till ett nät och skapa en slags handel då var och en blir en av många producenter som också använder elen. Det kan jag tänka mig blir verklighet ganska snart, fortsätter han.