Personalen på Leopardens gruppbostad i centrala Piteå är besvikna.
– Man fick det här jobbet för att man hade undersköterskeutbildning, 2007–2008 införde Piteå kommun det som ett krav för att man skulle få en tillsvidareanställning som boendehandledare. Men nu ska vi inte få betalt för det, säger undersköterskan Rose-Marie Pettersson.
Boendehandledarna omfattas förvisso av den generella höjningen på 520 kronor – en pott som alla Kommunal-anställda får del av. Men undersköterskesatsningen ska enbart gälla dem med yrkestiteln undersköterska.
– Jag har två lönebeslut. De har samma datum och samma lön, men på det ena står det undersköterska och på det andra står det boendehandledare. Det känns för jävligt att inte vi får del av undersköterskesatsningen bara för att kommunen valt att titulera oss som boendehandledare, säger Maria Sidén, också hon undersköterska.
LÄS OCKSÅ: Skötarna tar strid mot landstinget
Hon förklarar att största delen av yrket handlar om just omvårdnad.
– Skulle vi sluta utföra undersköterskeuppgifter skulle vi bara ha tvätt, städ och matlagning kvar och det är bara en liten del av allt vi gör under en dag, säger Maria Sidén.
De menar att risken är att personal inom vård och omsorg väljer att söka sig till andra yrken på grund av den låga lönen.
– Det är synd att undersköterskor som söker sig till handikappomsorgen ska få sämre lön än kollegorna inom äldreomsorgen, säger Jessica Wallin, undersköterska.
Hon tyckte det kändes snopet att få beskedet att de inte ingick i undersköterskesatsningen.
– Det sjukaste är ju att kommunen i alla fall tidigare krävde att man skulle ha just undersköterskeutbildning, men nu har de tagit bort kravet. Nu står det bara att det är meriterande att vara utbildad undersköterska, säger Jessica Wallin.
LÄS OCKSÅ: "Kan inte göra fler undantag"
Rose-Marie Pettersson berättar att det känns som om man ryckt bort mattan under fötterna på dem.
– Chefen sa bara ”skjut inte budbäraren”. Det här är ett roligt och givande yrke, men det är dåligt betalt. Om fler vågade träda fram och kräva högre lön så skulle det kanske kunna ske en förändring, säger hon.
– Skulle vi få högre lön så skulle det bli mer attraktivt att jobba inom handikappomsorgen och då skulle det ju bli fler som söker sig till det, tillägger Maria Sidén.