Föreläsningen var ett led i fortbildningsverksamheten för kommunens fritidspedagoger.
– Leken är en central och viktig del av fritidshemmets verksamhet och därför ville vi erbjuda fritidspedagogerna denna inspirerande föreläsning, berättar Maria Nordlund, pedagogista med ansvar för bland annat verksamhetsutveckling och kvalitétsarbete.
Martin Voogand och Inga Sundin är verksammma i Norrköping där de under snart åtta års tid har arbetat med lärande lekmiljöer, ett arbete som utvecklats mycket under åren och som också resulterat i en bok där de delar med sig av sina erfarenheter om lekmiljöers positiva inverkan på verksamheten.
– Leken har större betydelse för lärandet än vad man kan tro och i lekmiljöerna lär sig eleverna att utveckla sin fantasi och sin kreativitet, de tar ansvar, upplever det som roligt och motiverande, tränar ansträngning och koncentration och lär sig också samspela och utveckla relationer sinsemellan, berättar Martin Voogand.
– Eleverna har väldigt roligt och går verkligen in i sina roller, vi hör ofta att "det känns som på riktigt" och den känslan är viktig att skapa.
Konkret handlar det om att tillsammans med eleverna bygga upp en lekmiljö, det kan vara ett sjukhus, en restaurang, en djurpark eller en campingplats. Inom lekmiljöerna får eleverna sedan vissa roller, exempelvis kock, servitör eller restauranggäst.
– När vi ska starta en ny lekmiljö är tydlighet väldigt viktigt, att eleverna vet vad som förväntas i rollen och att de förstår vad leken handlar om, berättar Inga Sundin.
Eleverna leker sedan själva inom sina roller men det är viktigt att pedagogen har uppsikt och att leken stöttas vid behov.
Som exempel berättar Martin Voogand om när patienten själv på ett sjukhus började bandagera sig istället för att låta läkaren göra det.
– Då klev jag in som "sjukhusdirektör" och berättade att det är läkaren som gör det arbetet och vet man inte hur man gör kan man ta hjälp av sina läkarkollegor eller sjuksköterskor.
Svenska, matematik och begreppsuppfattning är delar av det som lekmiljöerna utvecklar. Eleverna lär av varandra och lär sig tillsammans genom leken.
Ungefär tre veckor brukar en lekmiljö användas innan det är dags att bygga upp en ny.
– Och det behöver inte bli dyrt, vi började i ett hörn med plastbaljor sedan har vi undan för undan tillverkat saker som används i de olika miljöerna. För eleverna blir även själva uppbyggnaden en läroprocess.
Har den fria leken inget värde längre?
– Jo, absolut! Lekmiljöerna är en del av vår verksamhet där olika elever är med olika gånger och i olika roller, men självklart leker de "som vanligt" också. Det vi märker är att saker eleverna lärt sig i lekmiljöerna tar de med sig i de vanliga lekarna, som exempelvis att ta ansvar och lyssna.
På Svensbyns fritids och skola har man redan så smått börjat arbeta med lekmiljöer och Maud Wallstål, Nina Lundmark och Helena Karlsson upplevde föreläsningen som väldigt positiv och inspirerande.
– Vi har ju inte riktigt lokaler för att kunna bygga lekmiljöer på det sätt som i Norrköping, vår verksamhet sker ju i klassrummen och de kan man inte gärna bygga ett sjukhus i, konstaterar Nina Lundmark.
Istället satsar de på lekmiljöer utomhus såsom stall och korvstånd.
– Föreläsningen har gett ännu fler infallsvinklar hur man kan jobba vidare med lekmiljöer, säger Maud Wallstål.