Många, framför allt kollegor till den åtalade, hade mött upp för att följa förhandlingen. De fick inledningsvis höra chefsåklagare Mikael Lundquist hävda att kvinnan under hösten och vintern 2010 vid elva tillfällen skulle ha läst patientjournaler utan att vara berättigad till det och dessutom gjort ett 60-tal olovliga slagningar i ambulansverksamhetens journalsystem Ambulink.
Kvinnan förnekade brott och sa att det enbart rörde sig om saker hon gjort i sitt arbete.
Advokat David Boberg antydde också att de slitningar som fanns på arbetsplatsen kunde ha med åtalet att göra. Han påpekade att hon varit avstängd från sitt arbete under hela utredningen och riskerade att förlora jobbet om hon skulle fällas för brott.
Jobbrelaterat
Den åtalade berättade sedan om de slagningar hon gjort. Att hon läst sex personers journaler hade att göra med jobbet, två av dem hade hon vårdat och ville kontrollera hur det gått sedan, två rörde ärenden hon tagit emot via telefonrådgivning - hon hade först pratat med en kvinna och öppnat hennes journal, sedan hade samtalet glidit över på ett provresultat för kvinnans barn och hon tog då upp barnets journal - och de andra två kom hon helt enkelt inte ihåg vad det handlade om, men var övertygad om att det rörde jobbet.
Läkemedelskontroll
På åklagarens fråga om hon tyckte det var befogat att "kolla upp" en döende patient sex gånger, svarade kvinnan att det rörde sig om empati. Chefen ansåg dock att hennes rätt till detta upphört då det gått veckor sedan hon vårdat mannen.
De många slagningarna i Ambulink hade att göra med läkemedel. Kvinnan hade i uppgift att kontrollera att den mängd som fanns i lager stämde överens med vad som använts. Hon valde då att börja med att ta reda på vad ambulanspersonalen delat ut, kontrollera att det bokförts korrekt och att allt stämde i övrigt.
Arbetsgivarens vittnesmål i den delen, gick ut på att det helt enkelt inte fanns någon som helst anledning att kontrollera journaler - om det inte fattades medicin. Då skulle saken kontrolleras, annars inte.
Slarv
Här kontrade kvinnan med att påpeka att hon inte fått några anvisningar om h-u-r hon skulle gå till väga i arbetet och om hon gjort något fel, så rörde det sig om slarv eller missriktad nit. Hon ville göra ett bra jobb.
Åklagaren ansåg dock åtalet styrkt och yrkade på böter som påföljd, medan advokaten menade att åtalet absolut måste ogillas. Luleå tingsrätt kommer att meddela sin dom den 31 maj.