En reform som skapar ett A- och ett B-lag i lärarkåren, det är Sofia Libergs, ordförande i Lärarförbundet i Piteå, farhåga. Hon har suttit med i förhandlingarna om hur regeringens lönesatsning ska användas i Piteå.
– Det är positivt med mer pengar till skolan, det är det. Men farhågan hos många är också att det här ska skapa motsättningar inom lärarlag, säger Sofia Liberg.
Hon tror därför att det är viktigt att rektorer och förskolechefer gör ett bra jobb med att motivera varför de premierar vissa utvalda medarbetare med Lärarlönelyftet.
Regeringspengar
Initiativet kommer från regeringen, som i år fördelar 250 miljoner kronor till lärare, fritidspedagoger och förskollärare. Piteå kommun tilldelas 12,3 miljoner kronor, som alltså ska fördelas på omkring en tredjedel av kommunens lärarkår. Bakgrunden till satsningen är de sjunkande kunskapsresultaten i svensk skola samt bristen på lärare. Regeringen tror att höjda lärarlöner är en lösning på dessa problem. Och tanken är att löneökningarna ska bli permanenta.
– Det är sagt att det ska vara tills vidare. Men det är ju också det här som känns så osäkert, vi vet ju inte om vi får mer statliga pengar eller inte, säger Sofia Liberg.
Skolchefen tveksam
Skolchefen Ingemar Jernelöf ställer sig tveksam till reformen.
– Nu blev inte jag särskilt tillfrågad om hur jag tyckte att regeringen skulle använda sina pengar. Men jag hade nog satsat lite mer generellt på skolan. Framför allt har jag ett barn- och elevperspektiv på frågan, säger han.
Han lyfter fram områden som barn som behöver särskilt stöd, att ge nyanlända barn en rimlig situation, arbetsmiljön i skolan, digitaliseringen och läromedel.
– Det finns stora utvecklingsbehov och många av dem är underfinansierade i dag. Men nu har man gjort det här och då ska vi genomföra det, säger Ingemar Jernelöf.
Han påpekar emellertid det negativa i att skilja ut de lärare som anses vara bättre.
– Jag tycker det är problematiskt. En utvecklingssatsning på kollegialt lärande hade varit bättre, säger Jernelöf.
Klart i oktober
Rapporteringskravet för Lärarlönelyftet är att kommunen redovisar en genomsnittlig löneökning på 2 500–3 500 kronor. Det innebär att en lärare kan få 1 000 kronor medan en annan får 6 000 kronor.
– Det man hör är att alla är inställda på att så många som möjligt ska få en höjning, säger Sofia Liberg.
I början av oktober ska lärarna få sina lönebesked.