Var tredje flicka kränks

Var tredje flicka utsätts för kränkande behandling i skolan. Trenden oroar utbildningsförvaltningen som föreslår flera åtgärder.

Nätkränkningar. ”Många av de här kränkningarna sker via nätet”, säger Ruth Rahkola (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Nätkränkningar. ”Många av de här kränkningarna sker via nätet”, säger Ruth Rahkola (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Foto: Jens Ökvist

PITEÅ2017-12-01 16:08

32 procent av flickorna i årskurs 7 och 9 upplevde sig kränkta det senaste året enligt Piteå kommuns enkätundersökning "Personligt" från hösten 2016. Av pojkarna hade 13 procent upplevt sig kränkta.

– Vi anser att det är väldigt allvarligt, men tyvärr är det inga nyheter. Sedan 2013 har andelen elever som upplever sig kränkta ökat och vi har kunnat se under flera års tid att tjejer som grupp mår sämre än killar, säger Sofia Franzén, kvalitetscontroller på utbildningsförvaltningen.

Kränkningarna sker på skolan, över internet, via sms och på fritidsaktiviteter. Det är nästan uteslutande andra barn och ungdomar som står för dem. Enligt utbildningsförvaltningens analys kan några faktorer ligga bakom den dystra utvecklingen.

– Båda elever och personal ser att sociala medier används på ett helt annat sätt än för några år sedan. Det kan vara en bidragande faktor till att kränkningarna ökar i de sammanhangen, tillexempel på Snapchat och Instagram, säger Sofia Franzén.

Könsnormer nämns också som en bakomliggande orsak.

– Det är inget som vi kan bekräfta, men vi tänker oss att tjejer använder sociala medier på ett annat sätt. De blir mer sårbara för kommentarer om sitt utseende utifrån att de oftare lägger upp bilder på sig själva.

Under läsåret 2016/2017 inkom totalt 54 anmälningar av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.

– Jag tror inte bara det var 54 stycken kräkningar. När man tänker på statisiken från "Personligt" är det många fler elever som faktiskt upplever sig kränkta, säger Sofia Franzén.

Det saknas anmälningar från nästan alla förskolor, från åtta grundskolor och från gymnasieskolan.

– Vi kan inte säga vad det beror på och vi vill göra en djupare analys om varför vi har så få anmälningar från vissa skolor men inte från andra.

Problemet med kränkningar får ett stort fokus i utbildningsförvaltningens nya kvalitetsrapport ”Normer och värden Läsåret 2016–2017”. Där konstateras att vissa skolor betonar att de saknar kompetensutveckling, särskilt gällande nätkränkningar.

– Utifrån de samtal vi har haft med rektorerna tror jag att majoriteten skulle behöva mer kompetensuteckling i den frågan, säger Sofia Franzén.

Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har lämnat ett lista med åtgärder till barn- och utbildningsnämnden. Där ingår att centrala elevhälsan får i uppdrag att utforma ett förslag till kompetensutvecklingsinsats. Tanken är även att alla skolor ska införa materialet "Cyberschysst" samt att kvalitetscontrollern genomför en djupare analys av de kränkningsärenden som inkommit under förra läsåret.

– Det är vad ledningsgruppen rekommenderar, sedan har inte nämnden tagit ställning till det än, säger Sofia Franzén

Barn- och utbildningsnämnden beslutade att återremittera förslaget på mötet i oktober eftersom de ville ha en analys om vad som gjorde att antalet kränkningar var så lågt 2013. Återremissen skulle även ge de politiska partierna möjligheter att diskutera materialet mer ingående.

Nämndsordförande Ruth Rahkola (S) säger till PT att frågan tas på allvar.

– Det är allvarligt för varje barn som blir utsatt för kränkning. Det här måste man hela tiden jobba med i skolan och det ser vi också sker. Man gör utredningar och vidtar åtgärder.

Varför tror du att ett fåtal skolor står för många kränkningar?

– Jag tror det har att göra med hur man tolkar kränkningsbegreppet och lagstiftningen att anmäla det till nämnden. Det är ett otroligt brett begrepp. Det är den som är utsatt som avgör om det är en kränkning.

Kränkningar

Kränkande behandling handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det är den som upplever sig utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat och kränkande.

Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot.

Skolan måste bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Personalen har anmälningsskyldighet om de får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt och skolan är skyldig att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.

Källa: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om