Välsmakande tvårättersmeny
Konsert: Harriet Ohlsson/Thomas Gustafsson/ Annika Törnqvist samt Per-Erik Öhman oktettPlats: Jazz i Piteå, ValdinoLängd: Cirka 45 respektive 50 minuterPublik: Runt 30 personerE KONSERT
Harriet Ohlsson/Thomas Gustafsson/Annika Törnqvist (Jisses, skaffa ett gruppnamn!) är kanske höstens överraskning på klubben. Jazz känns som ett för snävt ord för att beskriva det vi får höra för denna pinfärska konstellation. Jag vågar påstå att Ohlsson har en del gemensamt med en ny generation singer/songwriters som heter sådant som Feist och Regina Spektor. Göteborgskan sjunger om män på piedestal och män som sticker. Hon promenerar på stället i takt med musiken, kryddar med fingercymbaler, kazoo och shaker och ger ett överlag engagerat intryck i mellansnack och det kontrollerade, stilsäkra sjungandet. Lättillgängliga (egna) låtar och sympatisk, kittlande sättning sätter sin prägel. Mycket av musiken infinner sig i den luft som Annika Törnqvists bassväng och Thomas Gustafssons fjäderlätta kommentarer med saxofonenlämnar efter sig.
Tyvärr lyckas undertecknad missa första halvan, men av allt att döma har Ohlsson framtiden för sig. Fräscht!
Och så var det planksteken. En oktett med välbeprövade kort från "Green dolphin street" till Owe Thörnqvists fina ballad "Mr Kelly". Arjeplogsbaserade trumpetaren Per-Erik Öhman har bra uppbackning av både gamla rävar och yngre tillgångar. Det tar några låtar att spela in sig i kvällens gig, men efter en aningen för stökig "Night in Tunisia" funkar det mesta perfekt. "My funny valentine" ges maximalt färgspektra med både trombone, dubbla saxar, trumpet och flöjt. Jerry Winblad von Walter bjuder på snyggt, melodiskt saxspel och är allra bäst i "Topsy’s theme" där han förtjänstfullt backas upp av blåskamraterna i temat. Fett! Hasse &Tages "Var blev ni av" passar gästsjungande Kicki Enqvist som handsken och visar att stor jazzsång kan upplevas även på ett lokalt plan.
Dock, kvällen tillhör Harriet Ohlsson och Co. Ett stort litet utropstecken.
Så jobbar vi med nyheter