Välmatad helkväll med länets hårdrocktalang
Evenemang: Nordic Rage metal festival Plats: Nolia city konferens, Piteå Längd: Sex timmar Publik: Mellan 150 och 200 inbetalande
Vi konstaterar att det var länge sedan en välmatad renodlad hårdrockgala anordnades i Piteå och vi konstaterar också att tiden går. Den här gången har Guitar hero letat sig in som pausunderhållning och både Warrants "Cherry pie" och Cheap Tricks "Surrender" avverkas av "gitarrhjältar" som knappt var födda när de skrevs.
Fokus ligger på någorlunda melodiös musik och akter vars logotyper går att läsa. Bodensarna i Frozen inleder kvällens huvudavdelning. Här handlar det om unga grabbar som vårdar klyschorna med värme och svårbotad entusiasm. Låtarna heter sådant som "Fast as fuck" och "Welcome to hell". Tidiga Metallica skymtar bland influenserna. Basisten Björn Sköldmark levererar ett bassolo med släktskap med både Gene Simmons och betydligt mer avancerade basister.
Visst, Frozen har en bit kvar att gå i fråga om samspelthet och låtmaterial, men inställningen att hårdrock är det roligaste som finns är smittande och räcker rätt bra som kompensation.
Unga Kiruna-bandet Evermoore är ett framtidshopp och kvällens stora överraskning. Sångaren Jakob Jonsson Olander, äldst med sina 19 år, har en fullvuxen stämma med både djup och bra riv. Hans röstprofil skänker en gnutta stonerrock-känsla till bandets i övrigt ganska rena, kraftfulla metal. De går ut hårt och ger ett massivt helhetsintryck. Gitarristen Alexander Timander dansar krigsdans och lillebror Johannes, blott 15 år, ger oss ett trumsolo till förinspelad musik med inslag från "The Simpsons" och "Star Wars". Dessutom är det kul att se ett band som har kommit överens om en gemensam dresscode, om än enkel. Till sommaren släpps bandets första album.
Överlägset störst publik den här kvällen drar Pitebandet Cryonic. Det känns sunt att de har skippat keyboards och ryktet säger att de på nästa platta lämnar power metal-fåran till förmån för ett mer klassiskt hårdrockuttryck, vilket låter både klokt och spännande.
Låtar som "Kings of the hill" och "Evil mind" är ju hög-
effektivt kalasiga, men det här är inte Cryonics kväll. Det låter generellt slarvigt och ofokuserat. Sångaren Michael "Bigswede" Löfqvist klagar flera gånger på medhörningen uppe på scen och av allt att döma måste han höra sig själv dåligt. Jag uppskattar band som tror på sig själva och inte ber om ursäkt, något som Cryonic ska ha cred för, men den här kvällen finns inte täckning för kaxigheterna.
Pitebandet Powertrip lyser av självförtroende och ger ett proffsigt intryck. Nya trumförvärvet Erik Palmqvist lirar bra, men jag saknar den ack så viktiga attityden och han bör inventera sin garderob. Viktoria Johansson, sång, och Peter Uvén, bas, cementerar sina ställningar som scenpersoner som är kul både att se och höra och det är förstås positivt att gitarristen Per Eriksson börjar treva sig in i showen där alster som "Cold black lie" och "Claiming" får nytt syre. Nu saknas bara några starka nya låtar och en riktigt, riktigt bra producent.
Jag hade gärna hört band som Checkpoint Charlie och Laudamus i uppställningen, men antalet akter är för många redan som det är och lokalen är dessutom för generöst tilltagen. När Lulebandet Machinae Supremacy, som härom veckan släppte nya albumet "Overworld" via skivjätten Universal, äntrar scenen strax efter ett har de flesta droppat av. Tack och lov har de en egen liten fanclub som slutit upp för att stötta dem.
De är inte riktigt min kopp te, men ingen ska säga att de inte låter originellt. Här blandas melodiös metal med dataspelsmusik, en gnutta mainstreamrock och en slags folkmelodier. Eget så det förslår och sättningen med tre gitarrister medger tvåstämmiga gitarrutflykter utan att förlora botten bakom. Jag flaggar gärna för Tomas Nilséns distinkta och initierade trumspel och önskar dem ett större genombrott.
Galan är ett lovvärt initiativ och det är trist att publiken sviker när det dukas upp till musikfest. Var skon klämmer är svårt att säga. Utbud, kommunikationer, plats, tid på året ..? Svaren kan vara många, men det lär dröja innan någon vågar ta upp stafettpinnen på nytt. Tyvärr.
Så jobbar vi med nyheter