Våld mot kvinnor och barn allt vanligare

Amnesty räknar med att cirka 40 kvinnor om året dödas av sin nuvarande eller före detta partner.<br /><br />Förra året polisanmäldes närmare 25 000 fall av kvinnomisshandel. Flertalet fall anmäls dock inte till polisen. Den kände kriminologen Leif G W Persson räknade för flera år sedan ut att ungefär 300 000 fall av kvinnomisshandel inträffar i Sverige varje år.<br /><br />Man må vara oense om antalet, men mäns våld mot kvinnor är ingen vare sig ovanlig eller försumbar företeelse - om nu någon verkligen trodde det. Det var Katarina Weinehalls poäng när hon vid Piteseminariet, som arrangerades av Piteå kvinnojour och Piteå kommun, på punkt efter punkt punkterade några av de vanligaste myterna om mäns våld mot kvinnor och barn.<br /><br /><h3>Dyrt för staten</h3>I två aktuella studier studerar Weinehall mäns våld mot kvinnor och barn ur ett könsmaktsperspektiv. I den ena studien ligger fokus på kvinnor som på grund av våld måste leva med någon form av skydd (skyddad adress, skyddad identitet etcetera).<br /><br />- En av de kvinnor med skyddade personuppgifter som jag följt har tvingats flytta 8 gånger på 16 månader och hon måste byta namn gång på gång - och hon har flera barn. Det är ju inte klokt! Varför inte låsa in mannen i stället, eller sätta på honom en fotboja?! Här krävs ett nytänk, sade Katarina Weinehall under sin föreläsning i Piteå. <br /><br />I den andra studien är syftet att försöka sätta ett pris på mäns våld mot kvinnor i Sverige, att med hjälp av en fallstudie granska de kostnader våldet medför för samhället. Weinehall har undersökt ett verkligt fall, som hon kallar fallet Eva, och kommit fram till att den totala kostnaden för misshandelsrelationen, som pågick under 20 år, uppgick till 2,5 miljoner kronor. Studien visar att staten bär den största kostnaden för kvinnomisshandeln, i fallet Eva stod a-kassan för 1,7 miljoner kronor och försäkringskassan för en kvarts miljon.<br /><br /><h3>Vem som helst</h3>Enligt Katarina Weinehall är det en vanlig missuppffattning att vissa grupper, exempelvis invandrare, socialt utstötta, arbetslösa eller alkoholiserade män, är överrepresenterade bland hustrumisshandlarna.<br /><br />- Män som slår tillhör inte någon speciell grupp, hustrumisshandlaren kan vara vem som helst, fasaden utåt kan vara hur perfekt som helst. När någon avslöjats blir reaktionen ofta: "Nej, inte han, han som är så fin!"<br /><br />Det stämmer inte heller att den typiske kvinnomisshandlaren är ovanligt aggressiv och lätt tappar kontrollen. I själva verket vet han oftast mycket väl vad han gör och han har full kontroll. Detta brukar Katarina Weinehall inskärpa hos sina polisstudenter (hon undervisar vid polisutbildningen i Umeå), eftersom de som är misstänkta för kvinnomisshandel gärna påstår att de inte visste vad de gjorde, att det "bara blev svart".<br /><br />