Tillsammans med mångmiljardprojekt i Västsverige förbrukas större delen av Vägverkets pengar till nationella vägar. Då får övriga regioner spara.
Satsningen i huvudstaden kan helt enkelt leda till att andra projekt runt om i landet fryser inne.
Sparsamhet
- Visst kan en sådan satsning trycka undan pengar för oss i region norr. Resurserna är ju inte obegränsade. Vi ska revidera vår plan och vet i dagsläget inte vilka objekt som får stryka på foten, säger Henriksson med ansvar för Norrbotten.Han kollega i Västerbotten, Tomas Ölvebring, tror att de större vägprojekten drabbas.
- Vägprojekt vid de mindre vägnäten berörs inte i samma utsträckning men vi har generellt lite pengar att röra oss med så vi blir sparsamma nästa år, säger Ölvebring till tidningen Norra Västerbotten.
Exemeplvis är den planerade byggstarten för investerings-objektet Boviken (vid Bonäset) - Rosvik för närvarande framflyttad till 2012-2015. Det framgår av Vägverkets reviderade investeringsplan för nationella vägar.
Piteå kommun har sagt sig villig att låna ut upp till 85 miljoner kronor för att påskynda ombyggnationen till så kallad 2+1-väg med mitträcke av vajertyp.
Men det förutsatte att projektet påbörjades 2009 - 2010.
Vid vägbygget mellan Skellefteå och Kåge gick Skellefteå kommun in med 183 miljoner kronor för att projektet skulle komma igång tidigare.
Osäker återbetalning
Det har blivit allt vanligare att offentliga och privata finansiärer förskotterar medel för att påskynda vägbyggen.- Problemet är att Vägverket aldrig kan lova när pengarna betalas igen. Jag kan därför förstå om det väcker ett visst motstånd, inte minst i kommunerna som får stå för räntekostnaderna.
Skellefteå kommun har än så länge bara fått tillbaka 73 miljoner kronor av den totala lånesumman på 183 miljoner.
- I den bästa av världar skulle vi vilja betala av allt nästa år men det är svårt att säga hur det blir innan direktiven för verksamhetsplaneringen kommer i höst. Ambitionen är att betala tillbaka så fort som möjligt, säger Tomas Ölverbring till tidningen Norra Västerbotten, men konstaterar i nästa andetag att utan förskott så hade vägbygget mellan Kåge och Skellefteå inte blivit av på ett bra tag.
Hoppas på löften
Norrbottens hopp står till regeringens tidigare löften om utökade satsningar på vägnätet.Kanske Vägverket får en större budget.
- Vi kan ju alltid hoppas. Regeringen har ju sagt sig villiga att satsa på samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Det skulle innebära mer pengar till vägarna än järnvägen, säger Henriksson.
Vägverket region Norr, som omfattar Norrbotten och Västerbotten, har cirka 700 miljoner kronor årligen till vägbyggen och underhåll.
Det motsvarar 2 790 kronor per personbil i trafik.
Ändå räcker inte budgeten för att bevara standarden på alla vägar.
Väg Sträcka Åtgärd Längd
E4 Ersnäs-Nickbyn Beläggning 15 km
E4 Lappbäcken-Harrioja Räffling 42 km
E4 Råneå-Töre Beläggning 21 km
E4 Råneå-Töre Mitträcke 21 km
E4 Harrioja-Salmis Mitträcke 13 km
E4 Salmis-Haparanda Räffling 6 km
E4 Jävre-Piteå Mitträcke 20 km
E10 Svappavaara-Mustalombolo Beläggning 10 km
E10 Kattån-Skröven Beläggning 9 km
E10 Hakkas-Leipojärvi Beläggning 26 km
E10 Töre-Stenbron Räffling 194 km
E10 Svappavaara-Kiruna Räffling 42 km
E45 Ottostorp-Kåbdalis Beläggning 6 km
95 Jutis-Jäckvik Beläggning 20 km
97 Värmeverket-Ågärdan (Boden) Beläggning 4 km
99 Kalamaa-Kuusiniemi Bärighet 18 km
99 Haparanda-Karungi Beläggning 25 km
356 Avafors-Småsel Bärighet 11 km
374 Öjebyn-Böle Beläggning 5 km
394 Dokkas-Ullatti Beläggning 24 km
395 Masugnsbyn-Kero Beläggning 15 km
515 Långträsk-Koler Bärighet 16 km
567 Borgfors Brounderhåll 0 km
750 Ljusån (Buddbyn) Brounderhåll 0 km
676 Övre Heden-S. BredåkerBärighet 8 km
682 Kittajaure-Puottaure Bärighet 15 km
691 Jämtön-E4 Beläggning 4 km
691 Rörbäck-Jämtön Beläggning 7 km
721 Åkroken-Kalix Beläggning 8 km
729 Nikkala-Kattilasaari Bärighet 16 km
733 Mattila-riksgränsen Beläggning 1 km
813 Vuodas-Flakaberg Bärighet 14 km
827 Luspebryggan-RuotkoBärighet 44 km
835 Gustavsberg-Narken Bärighet 16 km
865 Dokkas-Niilivaara Bärighet 25 km
Källa: Vägverket region norr