- Finns vi i närheten brukar det gå att lösa genom att ringa chauffören. Telefonnumret finns på det tömningsschema som vi skickat till alla hushåll i kommunen, berättar Charlotta Lindberg, informatör på Renhållningsbolaget i Piteå.
Annars återstår bara två alternativ; att beställa en extra hämtning för 150 kronor eller vänta med sin fulla tunna till nästa tömning.
Väderomslag
ger problem
Det problem som då uppstår är hur soporna som inte ryms i tunnan ska förvaras. Sommartid kanske inte heller lukten blir så angenäm.Ett annat bekymmer, som villaägare brukar höra av sig om, är att tunnan inte tömts ordentligt. Det händer ofta vid häftiga omslag i vädret. När blidväder övergår i kyla och påsarna fryser fast i kärlet.
- Våra chaufförer kan inte hacka loss fastfrusna sopor, förklarar Lindberg.
Det måste fastighetsägaren själv ta ansvar för.
Ställ påsarna luftigt
Fastfrusna kompostpåsar i tunnan är också vanligt.- Tänk på att inte ställa påsarna i en hink. De ska stå luftigt för att inte fukten ska tränga genom. Ett tips är också att låta kompostpåsen stå ute en kort stund innan man lägger den i tunnan.
Totalt sett fungerar dock renhållningen i Piteå mycket bra, anser Lindberg.
"Våra kunder
är skötsamma"
- Våra kunder är skötsamma.En del klagomål har ibland riktats mot återvinningsstationerna. Många undrar varför inte containrar för hushållssopor, kärl för restavfall (blomkrukor, stekpannor och dylikt) och i viss mån brännbart finns utställda.
Återvinningsstationerna är förpacknings- och tidningsbranschens ansvar. Inte Renhållningens. De har inget intresse av att få dit alla möjliga sopor.
Renhållningen Piteå AB har dock kompletterat vissa återvinningsstationer med behållare för glödlampor och lågenergilampor. Ett sätt att utöka servicen.
Föreningar
håller koll
Det är också renhållningen som, på uppdrag av Förpacknings- och tidningsinsamlingen, tömmer återviningsstationernas containrar i Piteå. Allt utom hårdplast som hämtas av en annan entreprenör.- För att hålla rent och snyggt har vi lejt ideella föreningar som städar upp. De får en liten ersättning för att hålla koll, berättar Lindberg.
Taggade kärl
Tekniken utvecklas. Även inom renhållningsbranschen. I dag finns så kallade taggade kärl. Ett litet chip registrerar om en tunna tömts och när.- Jag skulle tro att hälften av Norrbottenskommunerna använder taggade kärl. Fördelarna med sådana system är att kvalitetssäkringen höjs. Kunder som anmäler att de inte fått sitt kärl tömt kan man enkelt kontrollera och följa upp, förklarar Henrik Hübinette, miljökonsult på Sweco.
GPS-system
- Vidare blir det enklare att ruttplanera om man vet var kärlen som ska tömmas befinner sig. Det finns i dag GPS-system där föraren kan se och hålla reda på vilka kärl som ska tömmas vilket är bra då inte alla abonnenter har samma tömningsfrekvenser.- Det finns även en ekonomisk aspekt. Kommuner som infört registrerade kärl har ofta erfarit att cirka tio procent av kärlen de tidigare tömt inte haft betalande abonnenter, säger Henrik Hübinette.