Väckte iden om persontrafik mellan Öjebyn och Piteå

PITEÅ (PT) h

Johan Johansson (1853-1929) tillhörde under en treårsperiod riksdagens andra kammare och var under sin mandattid starkt inriktad för åtgärder som importavgifter, tullar, registreringsavgifter, importkvoter med mera. Han var ledamot för nya lantmannapartiet åren 1889-1890.

Under riksdagsåren var Johansson suppleant i särskilda utskottet 1890, valman vid JO-valen 1889-90 och talmansdeputerad 1889.

Påtryckningsmedel

Nya lantmannapartiet ägde i Piteå goda påtryckningsmedel mot valmanskåren. Inte minst genom tidningarna Norrbottens Posten och Norrbotten Allehanda. De båda Piteåtidningarna hade tidigare varit liberala men blev under 1890-talet starkt konservativa.

Nya lantmannapartiet bildades i januari 1888, som en utbrytning ur Lantmannapartiet. Det var konservativt, nationellt inriktat och tullskyddsvänligt. Bland grundarna av partiet fanns bland annat godsägare Erik Gustaf Boström, med rötter i Piteå och som var riksdagsman samt statsminister 1891-1900 och 1902-05.

Partiet återförenades med Gamla lantmannapartiet under början av 1895 års riksdag.

Duktiga karlar

I Norrbottens Posten berättas att hemmansägare Johan Johansson valdes till riksdagsman för
Piteå domsaga vid fyllnadsval den 3 november 1888. Detta sedan riksdagsman Johan Eric Wiksten, Öjebyn, avsagt sig uppdraget på grund av hälsoskäl. Johansson erhöll 14 elektorsröster. Förre riksdagsman August Danielsson, Långnäs, fick sex röster och hemmansägare J W Wiklund, Håkansö, Norrfjärden, en röst.

Vid riksdagsvalet 1890 för
Luleå, Piteå och Haparanda överlämnar Piteborna helt åt Luleå att nominera riksdagskandidater. Detta framgår av att man, helt utan kommentar, konstaterar att tidningen "Malmberget" föreslår läroverksadjunkten O M Holm medan Norrbottens Kuriren som sin kandidat uppställt överstelöjtnant Magnus Alsterlund, men även nämner läraren Johan Håkansson, Piteå och konsul Henrik Johan Sundström, Haparandabladet slutligen tror att bankdirektör Burman i gränsstaden är den lämpligaste.

Någon dag senare har Norrbottens Postens redaktör lyckats åstadkomma en ledare som andas stor konservatism. Han talar bland annat om ultra-radikala beslut i riskdagen. NP:s huvudkandidater är Alsterlund och Holm. Den förre därför att han är fackman i försvarsfrågor, den senare därför att han bott i ett stadssamhälle större delen av sitt liv och därför försvarar städernas intressen. Det blir läroverksadjunkt
O M Holm som föreslås.

Enligt telegram från Luleå framgår att protektionisterna har enat sig om konsul Sundström som sin riksdagskandiat medan frihandlarna utsett Alsterlund. Norrbottens Posten kommenterar: det spelar ingen roll vem som blir vald eftersom det är duktiga karlar alla. Man konstaterar dessutom att det i Luleå varit tal om Pitebon
J Håkansson.

I valet för Piteå domsaga återinträdde hemmansägare Johan Eric Wiksten, Öjebyn. Han fick 151 röster i Piteå socken, samtliga 18 i Älvsbyn. I Piteå socken gick vardera en röst till August Danielsson, Långnäs och kyrkoherde Gustaf Höijer, Öjebyn.

Diligens till Öjebyn

Samma år som Johansson valdes in i riksdagen finns följande notis att läsa i Norrbottens-Posten den 17 november 1890: "En god ide tänker, enligt vad som av annons i dagens tidning synes, riksdagsman Johan Johansson på försök realisera. Hr J ämnar nämligen inrätta en sorts diligens för persontrafiken mellan Öjebyn och staden. Dagarna för diligensens verksamhet blir söndagar, måndagar, onsdagar och lördagar, således de av veckans dagar då samfärdseln mellan stads- och landskommunen är livligast. Priset för en enkel resa är satt till 50 öre. Det vore verkligen bra om företaget vill gå, ty mången gång är det svårt nog att få häst och dessutom ställer sig vanlig skjuts betydligt dyrare."

Det blev också diligenstrafik mellan Öjebyn och Piteå, en föregångare till dagens busslinje. Trafiken gick bara vintertid i en hästförspänd vagn med plats för högst nio personer

Nedsatt syn

Under sex år var Johan Johansson också ordförande i Piteå sockens fattigvårdsstyrelse och år 1919 ordförande i livsmedelsnämnden.

Det berättas att Johansson under kristiden, då karbidlampor måste användas, överansträngde sina ögon i den bristfälliga belysningen varigenom synförmågan nedsattes.

Det onda tycks sedan ha förvärrats och under sina sista år var Johansson i det närmaste blind. Han drabbades även av demens.

År 1875 gifte sig Johansson med Augusta Charlotta Hedqvist (1851-1940). De fick barnen Henny Alma Augusta född 1877-?, Johan Verner, 1880-1949, Anna Johanna, 1886-1968, Berta Charlotta 1890-1948, Ellen Katarina, född 1891-1892.

Johansson avled den 14 mars i en ålder av 76 år och fördes sedan i procession från sitt hem onsdag den 27 mars för att begravas i Öjebyns kyrka. Pastor David Holmström var officiant vid jordfästningen.

Väckte iden om persontrafik mellan Öjebyn och Piteå

KONSERVATIV. Riksdagsman Johan Johansson, Öjebyn, var under sin korta riksdagstid protektionist. En person vilken på olika sätt ville skydda varor och tjänster som produceras i det egna landet från konkurrens från andra länder.