Utpressning är vanligare inom kontantintensiva branscher, där svartarbete förekommer och där det finns kontaktytor mot kriminella, säger Brå i rapporten. Främst är det byggföretag, restaurangrörelser och småföretag som utsätts för detta.
I 59 procent av de studerade förundersökningarna som delvis ligger till grund för kartläggningen, tillhör utpressaren grupperingar inom organiserad brottslighet, till exempel kriminella mc-gäng. I dessa miljöer används utpressning som inkomstkälla och för att vinna status.
Affärsidé
Och det här är en utveckling som skrämmer;
- Undersökningen pekar på att organiserad brottslighet alltmer använder utpressning som inkomstkälla. Det är en oroväckande trend, menar projektledaren Johanna Skinnari vid Brå.
- Vi ser också exempel på att otillåten påverkan har blivit en ren affärsidé. Man erbjuder skuldindrivning eller beskydd som en tjänst och företagare gör mer eller mindre frivilligt en överenskommelse med de kriminella, fortsätter Skinnari.
I Norrbotten har också flera indrivnings- och utpressningshistorier uppmärksammats, men här är det främst privatpersoner som drabbats - inte företag. Dessutom ofta personer som själva begått brott och exempelvis dragit på sig en knarkskuld.
Beskyddarverksamhet
I storstäderna däremot, handlar det ofta om så kallad beskyddarverksamhet.
I Sverige antar den två former, problemlösning och "försäkringar", konstaterar Brå. I det första fallet anlitas kriminella för att lösa problem, som stökiga kunder eller utpressningskrav från kriminella. I det andra fallet är det vanligt att kriminella först använder trakasserier och skadegörelse för att få företagaren att betala för en "försäkring". Skadegörelsen upphör vid betalning. Men att betala är förenat med stora risker, det finns exempel där "beskyddarna" tagit över företaget och kört det i botten för att få ut snabba pengar.
Men våld är relativt ovanligt. Istället handlar det om subtila hot, där utpressaren visar att det finns vapen och kriminella kontakter, exempelvis genom att bära en viss typ av kläder där tillhörigheten visas.
Polisanmäl
Vilka råd har Brå och polisen då till den som drabbas?
Ja, kortfattat lyder råden; 1) betala inte - det kommer bara nya krav - och 2) polisanmäl. Den som gör det får hjälp, och mår dessutom bättre för att man vågat stå emot, skriver Brå i sin rapport.