Allt handlar om att våga ta steget och satsa på någonting nytt.
– Jag går utanför det jag är trygg med. Ibland går det fel, men då får man öva så det går åt rätt håll nästa gång, säger Kristina Paltén.
Äventyrsdrottningen som bland annat tagit två världsrekord i ultralöpning sprang sitt första lopp i Schweiz när hon var 36 år.
– Vi sprang över alperna och jag räckte ut händerna och låtsades att jag var ett flygplan. Jag var så glad att jag hade sprungit i sju timmar och kroppen fungerade.
Den mentala biten
Löpningen har gett henne mental träning. Under barndomen var hon blyg och rädd för att misslyckas. Nu ställer hon sig på en scen och håller föredrag. Det är den mentala biten som driver henne.
– Viljan finns alltid att växa som människa, säger hon.
Under ultraloppen så väcks en del destruktiva tankar.
– Då måste jag hantera mitt psyke. Jag får lära känna mig själv väldigt väl.
Tidigare har hon arbetat på Ericsson, men i sommar slutade hon.
– Jag skulle vilja leva på mitt eget bolag. Jag har läst teaterkunskap för att bli bättre på att hålla föreläsningar, säger hon.
Under åren har hon hunnit läsa ekonomi, litterärt skapande, journalistik, psykologi, coachning och HumaNova.
Det senaste projektet är att springa tvärs genom Iran.
– Just nu filmar vi mina förberedelser. Vad som händer inom mig som människa.
Vill utmana fördomar
Det är naturen och möten med människor som ger henne inspiration. I Rumänien stannade en lastbil och chauffören gav dem vatten och i Polen kom en man körande med frikadeller och potatis.
– Första natten i Turkiet var roligast. Då hade vi inte hittat något hotell så vi tältade vid vägen. När vi låg där så kom polisen och tyckte att vi skulle följa med. De körde oss till ett friluftsområde där det fanns ett hus med mur runt om, med nattvakter. De tyckte att vi skulle sova där det var tryggt.
Syftet med löpningen i Iran är att bekämpa fördomar.
– Idag stiger rädslan för muslimer. Jag vill utmana de fördomarna. Säg att jag upptäcker att jag blir väl bemött i Iran, då vill jag att det ska påverka.
Det finns mycket att diskutera kring begreppen fördomar, rädsla och trygghet i samhället. Hon berättar om den gången hon höll ett föredrag i en klass och inte fick lägga upp en bild på barnen på Facebook.
– Signalen är att alla som är främlingar är farliga. Det är inte så konstigt att vi får främlingsfientlighet.
Hon tror att extremsport kan fungera som en ventil mot tryggheten.
– Människan behöver få känna sig kompetent och pröva sina vingar.
Rädd för relationer
Efter att hon skilt sig från sin man 2003 frågade hon en vän vilket namn hon skulle ta.
– Han sa: Jag tycker du ska heta Paltén. Du är från Piteå. Där äter man ju palt.
Skilsmässan satte sina spår.
– Jag var rädd för relationer.
Det handlade om att våga ta steget. I februari i år flyttade hon ihop med sin nya sambo i Stockholm. Lärdomarna från löpningen tillämpar hon i relationen.
– När jag är utanför komfortzonen så brukar jag vara rädd, men då brukar det bli bra, för då lär jag mig någonting.
Men den största rädslan är att inte hinna göra allt som hon drömmer om.
– Egentligen är jag mest rädd för att dö, för det finns så mycket jag vill göra innan det händer.