Utanförskapet ökar rejält i Piteå
Antalet bidragsberoende i landet ökar katastrofalt. Norrbotten är inget undantag. Piteå är den kommun i länet där utanförskapet under 13 år ökat mest. Siffran har fördubblats. De som berörs mest är unga och kvinnor.Se tabell. > Utanförskap i siffror
Antalet personer vars inkomst till 80 procent eller mer består av statliga stöd eller bidrag har fördubblats i Piteå sedan 1993. Det är den största ökningen i hela länet. Sett till landet som helhet ligger Norrbotten också i topp. Personerna på bilden har inget med innehållet i texten att göra.
Foto: Anders Westergren
I den slås det alltså fast att utanförskapet ökar.
Gruppen marginaliserade har ökat med drygt 60 procent sedan början av 1990-talet.
Har inte brytt sig
Marginaliserade är personer som tre år i rad haft minst 80 procent av sin disponibla inkomst från arbetsmarknadsstöd, sjukförsäkring, sjuk- och aktivitetsersättning, bostadsbidrag och/eller ekonomiskt bistånd.
Rapporten kan tolkas som att varken socialdemokraterna eller de borgerliga har brytt sig om de mest utsatta i samhället.
- Jag är förvånad, konstaterade Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson, i en intervju med Sveriges television, i samband med genomgången av rapporten vid politikerveckan i Almedalen på Gotland.
Ökning bland unga
- Inte minst med tanke på att vi haft bra ekonomiskt tillväxt och att det talats mycket om att minska utanförskapet.
Sett över landet har andelen marginaliserade bland befolkningen i åldrarna 22 till 64 år ökat från 3,9 till 6,0 procent sedan 1993. Ökningen är särskilt tydlig bland unga och bland kvinnor.
Norrbotten har legat bland topp tre vid samtliga mätningar och klart över rikssnittet vid samtliga tre tillfällen.
Nu senast var siffran 7,2.
Piteå ökar mest
Sett till länets kommuner har Piteå haft den i särklass största ökningen, 97 procent. Här har det så kallade utanförskapet ökat från 4,3 procent år 1993, till 7,3 2006.
Socialnämndens ordförande i Piteå, Agnetha Eriksson, s, säger sig vara förvånad över den stora ökningen.
- Jag befinner mig på semester och har inte tagit del av den här rapporten, men visst låter ökningen aningen stor, säger hon.
Vad den kan bero på har Eriksson inget svar på.
- Visst har vi haft höga sjukskrivningstal, men att den ska bära hela förklaringen låter lite märkligt.
Däremot har hon synpunkter på vilka kriterier som vägs in i mätningen.
- Uppenbarligen nämns aktivitetsersättning. I den gruppen inryms även de med funktionshinder. Spontant upplever jag det lite märkligt att dessa ingår i gruppen marginaliserade, säger Agnetha Eriksson.
Över snittet
När det gäller övriga kommuner i Pite älvdal kan konstateras att i Älvsbyn har ökningen de senaste 13 åren varit 87 procent. Där ligger siffran på åtta procent, två enheter över rikssnittet.
I Arjeplog är ökningen 49 procent, från 4,8 till 7,1 procent. Arvidsjaur har den lägsta ökningen bland dessa fyra kommuner, 23 procent, från 5,5 till 6,7 procent.I Luleå anges andelen i utanförskap till 6,3 procent. Där är ökningen 89 procent. Lägst andel i länet uppvisar Kiruna, där siffran anges till 6,1 procent.
Sett till antalet personer i hela landet var siffran 185 857 år 1993, 265 237 år 2000 och 305 407 år 2006. Geografiskt är andelen marginaliserade störst i förutom Norrbotten, även i Örebro och Gävleborgs län.
Minst är andelen i Kronobergs, Hallands och Jönköpings län.
Definitioneri rapporten
Marginaliserade är personer som tre år i rad haft minst 80 procent av sin disponibla inkomst från arbetsmarknadsstöd,
Sjukförsäkring, sjuk- och aktivitetsersättning, bostadsbidrag och/eller ekonomiskt bistånd.
Ekonomiskt utsatta är personer som är marginaliserade, upplever ekonomisk kris och som har ofrivilligt låg materiell levnadsstandard.
I rapporten används detta mått som alternativ till marginaliserade eftersom det ofta kan vara svårt avgöra skillnaden. En marginaliserad person behöver inte vara ekonomiskt utsatt även om den har stort behov av sociala ersättningar och även kan ha stöd från det övriga hushållet.
Källa: Swedbank
Sjukförsäkring, sjuk- och aktivitetsersättning, bostadsbidrag och/eller ekonomiskt bistånd.
Ekonomiskt utsatta är personer som är marginaliserade, upplever ekonomisk kris och som har ofrivilligt låg materiell levnadsstandard.
I rapporten används detta mått som alternativ till marginaliserade eftersom det ofta kan vara svårt avgöra skillnaden. En marginaliserad person behöver inte vara ekonomiskt utsatt även om den har stort behov av sociala ersättningar och även kan ha stöd från det övriga hushållet.
Källa: Swedbank
Så jobbar vi med nyheter