"KÄFT" står det med stora bokstäver på grabbarnas tröjor. Kaxigt gör de entré i stadsvimlet.
– Det började för något år sedan med folk som bar på olika hockeytröjor i samband med allt partajande inne på PDOL, förklarar Linus Fredriksson.
Någon började kontra med ett uttryck som spred sig, hamnade på pränt och nu blivit till designade tröjor som minst ett 30-tal personer går omkring i.
Typ som en klubb, inlindad i humor. Ingen kan riktigt bakgrunden i detalj, men fränt låter det. KÄFT! KÄFT!
Andra typer av munhugg serverades som frestande käftsmällar i suovas-, thai- och renrullestånden. För att inte tala om remmar. Gröna, långa, sega... bara att välja. En som valde en hel påse var Richard Fahlman.
Och när inte swishen ville fungera försökte han betala med euro; enda sedlarna i lädret. Men till slut swishade det till och några meter rem fick en ny ägare.
Allt detta såg Holger Stenbro, 6, med stora ögon. Han satt stadigt på pappa Martins axlar. Två meter upp i det blå. Upptagen. Uppspelt. Uppkäftigt, liksom.