Unga spräcker kommunens budget

Försörjningsstödet, som fortfarande kallas socialbidrag i folkmun, kostade Piteå kommun nära 18,5 miljoner kronor förra året. Det innebar en ökning med cirka 15 procent jämfört med 2007.
Prognosen för 2009 ser ännu dystrare ut. Den pekar mot 20-21 miljoner och håller beräkningarna spräcker det socialnämndens budget med över 30 procent.
Skyldighet
Underskottet, sex-sju miljoner, måste plockas direkt ur kommunkassan. Försörjningsstödet är prioriterat och kommunen är skyldig att tillhandahålla det.
- Ökningen är ett stort problem och någonstans ska pengarna tas ifrån. I botten är det arbetslösheten och försämringarna av a-kassa och sjukförsäkring som ligger bakom, säger socialchefen Gunnar Eriksson.
Dramatisk ökning
I Piteå steg kostnaden för försörjningsstödet dramatiskt främst under fjärde kvartalet 2008 - med 26 procent jämfört med samma period 2007.
784 hushåll sökte och fick pengar under förra året och den största ökningen, 25 personer/familjer, stod ungdomar 18-24 år för.
- Arbetslösheten i den gruppen har ökat och Piteå ligger ganska högt i länet på den punkten. I maj 2008 var 6,3 procent av de unga arbetslösa eller i program och i januari 2009 var motsvarande siffra 13,5 procent. Många ser försörjningsstödet som en lön, men så länge det inte är skattepliktigt så är det varken pensions- eller sjukförsäkringsgrundande, säger Gun-Britt Johansson, enhetschef försörjningsstöd.
Längre tid
Det är inte bara antalet bidragstagare som har ökat. Tiden som Pitebor är i behov av försörjningsstöd har blivit längre och biståndets summa har blivit högre. Även där är det de unga som drar upp snittet.
Medelbiståndet för 18-24-åringar var 5 305 kronor i månaden förra året och det är nästan en tusenlapp mer än 2007.
- Vårt mål är att hitta sysselsättning i stället för att betala ut försörjningsstöd. Kommunen har ett system, KAP, som förmedlar unga till NAV där de aktiveras under tre månader mot ersättning
-Vi tror att människor mår bättre av att arbeta. Dessutom har socialförvaltningen fått i uppdrag av fullmäktige och nämnd att hjälpa människor till annan försörjning så snart som möjligt. Därmed minskar också kommunens kostnader, berättar Gunnar Eriksson.
Trots det besvärliga läget ser socialförvaltningens ledning på framtiden med tillförsikt.
Man anser att Piteå står bättre rustad än många andra kommuner i länet.
- Visst är ökningen av försörjningsstödet stor, men nivån innan var ganska låg. Mycket beror på den nya arbetsmarknadspolitiken. Vi är dock inte uppe i 1996 års kostnad ännu, säger Henry Lundgren, avdelningschef för individ- och familjeomsorgen.

Unga spräcker kommunens budget

Kommunens budget för försörjningsstöd väntas spricka med sex-sju miljoner kronor. Ungdomsarbetslösheten skenar och för många är pengar från socialen det enda alternativet. Tendensen är tydlig - fler behöver mer pengar under längre tid.